DANIEL REICHBERG
Vad är Himlabacken för ställe? Det verkar vara väldigt viktigt för er i Moon Safari, med tanke på att ni har döpt flera skivor och låtar efter det.
– Det är en del av Bergsbyn i Skellefteå, där de flesta av oss växte upp, säger sångaren Petter Sandström. Vi brukade åka pulka och madrass där. I våra tillbakablickar är backen jättestor, trots att den egentligen är en liten jävla backe! Vi är ganska lokalromantiska och så är det kul att jäklas med de engelskspråkiga fansen.
Du bor i Stockholm nuförtiden. Längtar du tillbaka till Himlabacken?
– Jag är rätt så rotad i Stockholm numera, men kanske till pensionen. Skellefteå har överhuvudtaget en mycket större framtidstro nu än när jag flyttade för tio år sedan.
Varför har den nya skivan ”Himlabacken vol. 2” dröjt tio år?
– Familjeliv är en del i det. Småbarn sätter käppar i hjulen. Sedan har vi alla jobb vid sidan om musiken. Trummorna har faktiskt varit färdiginspelade i fyra år, så det som Tomas Bodin (producent, Flower Kings) kallar ”klä granen-processen” har pågått obeskrivligt länge. Nästa platta ska inte ta lika lång tid. På den kan vi ha våra barn som ljudtekniker…
Ifall jag säger att nya albumet rockar mer än förut, vad säger du då?
– Spot on! Vi har alla medvetet gått in för ett lite hårdare sound. Tomas Bodin sa att vi går ”full on Dimmu Borgir” på vissa ställen, haha! Vi var visserligen tveksamma om vi skulle köra dubbla baskaggar i ”Teen angel meets the apocalypse”, men vi sa: ”Vi kör!” Vi vill ha den friheten. Kolla på Beatles eller Queen. De gjorde precis vad de ville. ”I want to break free” och ”Tie your mother down” är inte direkt lika, men ändå är de bägge typiska Queen-låtar. På nya skivan flirtar vi med 80-talshårdrock. På sina håll är det Van Halen, på andra håll Iron Maiden. Men självklart låter vi som Moon Safari.
Ifall jag säger att ni lämnar mer plats för gitarrsolon än förut, vad säger du då?
– Det faller sig naturligt, då Pontus Åkesson har blivit så jävla bra. Visst förekommer Moogsolon också, men det blir extra emotionellt med gitarrsolon.
Er musik är ofta fylld med positiv energi, samtidigt som texterna är desto mer allvarsamma. Hur går detta ihop?
– Jag har alltid gillat den kontrasten. Kolla bara Beatles-låten ”Help!” eller ”Be my baby” med Ronettes. Bruce Springsteen sjunger ”I spit in your face, badlands” till musik som är euforisk! Hade Steven Wilson gjort mus
