ZENDT
”Look at you now” – är det inspirerat av oraklet i Delfi och ”känn dig själv”?
– Jag vet inte, säger multiinstrumentalisten, sångaren och låtskrivaren Roine Stolt om titeln på nya albumet. Det är så mycket i mitt musikliv och privata liv som går på intuition. Det är lite halvknasigt. Vi hade hittat omslagsbilden och jag gillade vad jag såg. Han som hade gjort den, hans pappa var ett flygaress som just hade gått bort. Som terapeutiskt arbete målade han lite och så skickade han över det till mig och berättade att pappan varit ett stort fan av Flower Kings. När skivbolaget undrade om vi hade något omslag hade vi inte det. Då kom jag att tänka på den där bilden och då kom jag spontant på den titeln. De andra gillade den också, så det var nog meningen att skivan skulle heta så. Det kan betyda så mycket och på så många olika nivåer. Flower Kings har varit med så länge i så många skepnader och detta är var vi är nu. Men man kan sträcka ut det hur långt som helst: politik, världshändelser, kriget i Ukraina, brutaliteter. Vi har tagit oss igenom covid-19, som är det som vi som håller på med musik har känt av mest.
Du nämner kriget i Ukraina. Finns det någon särskild tanke med att den ryskfödda sångerskan Marjana Semkina är med och sjunger låten ”Day for peace”?
– Någonstans undermedvetet kanske. Just den låten är en av mina favoriter på plattan. När bolaget började prata om singlar, vad det nu är för något idag, föreslog jag den. Men den föll genom tiljorna. Jag hade kanske inte tillräckligt mycket auktoritet i min proposition? Jag hade också en idé om att inte sjunga den själv. Då kom jag att tänka på Marjana, men det kom aldrig så långt som att jag frågade henne. Det var vår trummis Mirko De Maio som sa att Marjana gärna skulle sjunga något om vi behövde någon kör. Då kände jag direkt att hon inte skulle köra utan sjunga lead. Det är tre manliga sångare hela tiden, så det skulle vara skönt med lite omväxling.
Musikaliskt har ni sagt att det är ert starkaste album på mycket länge. Hur blev det så?
– Jag vet inte. Eftersom det är jag som mixar är det jag som hör materialet flest gånger innan albumet är klart. Det är ett väldigt nötande och den initiala känslan försvinner. Det är inte som när en lyssnare hör det för första gången. Men den här gången var det rolig
