Shining mitt liv i skuggvärlden

15 min läsning

Trots ständiga motgångar och inskrivningen på en klinik i Finland fortsätter Niklas Kvarforth att leverera. Till Shinings nya album har han värvat den starkaste sättningen i karriären och funnit en plastpapparelation till Andy La Rocque.

AV JESPER LÖFVENBORG FOTO CLAUDIO MARINO

Niklas Kvarforth föddes den 3 december 1983 och var 14 år då Shinings första ep ”Submit to selfdestruction” släpptes 1998. Här spelade han gitarr och bas, men blev sångare först på fullängdsdebuten ”Within deep dark chambers” (2000). Från uppföljaren ”Livets ändhållplats” (2001) har han varit ensam huvudsångare i bandet.

ja, är du i Halmstad?

– Nej, jag är i Finland på en SLÖP-klinik och vid 19.00 måste jag sluta prata för då ska jag in igen, säger Niklas Kvarforth som sjunger och spelar gitarr och keyboard på Shinings nya självbetitlade fullängdare. Jag vet inte om du känner till att jag är schizofren och bipolär? Den här kliniken är för patienter med psykiska sjukdomar som kan vara våldsamma. Det har varit ett extremt halvår för mig och jag var tvungen att flytta under jävligt jobbiga omständigheter och det resulterade i att jag bröt ihop efter vi hade spelat in videon till låten ”Allt för döden”. Allt bara kollapsade. Det beror även på att jag lider av posttraumatiskt stressyndrom. Det är kul att lägga till det på meritlistan när man fyller 40 år. Jag har tre diagnoser, säkert fler om de börjar gräva. Vad tycker du om nya skivan förresten?

Jag är imponerad av hur du syr ihop en helhet och inte glömmer några delar. Både musik, texter och det visuella, du har ett helhetstänk som jag tycker att många missar.

– Det är viktigt och samtidigt konstigt att många band inte tänker på det och istället gör det halvdant.

Hur har du pallat att gå igenom hela skivprocessen?

– Det gjorde jag inte, men en väldigt nära vän här i Finland gav mig en akustisk gitarr och sa att jag skulle skriva en ny skiva. Jag satte mig ner och skrev skivan på två, tre dagar. Det går alltid snabbt att få ut saker.

Finns det alltid musik i dig som måste komma ut?

– Nej, det är lite det som är problematiken. När vi gjorde förra albumet ”X: varg utan flock” (2018) flyttade jag mellan en massa länder. Jag bodde i Serbien, Slovenien och Spanien samtidigt som jag skrev skivan. Jag har aldrig gjort det så förut och nu hade jag inte skrivit något på fyra år, förutom en grej med Behemoth och några andra band. Det är inte många som känner till det, men jag skriver all musik på akustisk gitarr. Sitter man med en distad gitarr är det lätt att gå vi

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar