Frivillig i grekiska frihetskriget svensken mördades – fick hjältestatus

5 min läsning

I Hjältarnas park i den grekiska staden Messolonghi står sedan 1938 ett monument i sten över den svenske löjtnanten Gustaf Adolf Sass. Han var frivillig i det grekiska frihetskriget och ingick i den brittiske poeten lord Byrons internationella brigad.

Text: Per Erik Tell

Monumentet i Hjältarnas park i Messlonghi restes 1938. Det har text på finska och grekiska. Sass var född i Finland då det var en del av Sverige – det finska riksvapnet med sitt lejon är symbolen på stenen.
Foto: Per Erik Tell, Wikipedia, Arkiv

Det grekiska frihetskriget (1821-1829) samlade en del utländska legosoldater. Upproret blev inledningsvis en blandning av revolutionsromantik i efterbörden av den franska revolutionen och den eviga kampen kristna mot muslimer.

Löjtnanten Gustaf Adolf Sass, född i Kommila i det då svenska Finland 1793, for efter sin militära utbildning i Skåne iväg för att delta i kriget. Efter några turer hamnade han som 31-åring år 1824 i den brittiske aristokraten och poeten Lord Byrons internationella brigad.

Lord Byron har än idag kultstatus i Messolonghi och det finns statyer, museer och även ett institut för forskning kring Lord Byrons person, diktning och insatser för grekerna. Hans medverkan i kriget var kortvarig och föga militärisk men hans engagemang som en dåtidens världskändis och intellektuell hade betydande värde för kampen.

Det arrangerades insamlingar för Greklands sak runt om i världen och opinionen eldades på av diktare och tidningar. Begreppet filhellener, grekvänner, uppstod. I Stockholm gavs 1821 ut en pamflett med den utmanande titeln: ”Tafla af de Barbariske Turkarnes omenskliga framfart mot sina Christna Undersåtar”.

Sverige som nation stod neutralt i konflikten. Ett fåtal namngivna svenskar dök trots det upp på krigsscenen på grekernas sida. Den förste var majoren Nils

Fredrik Aschling som kom i början av 1822. Andra hette Crusenstolpe, Myrhman och Åkerhielm.

Byron dog av influensa i april 1824. I ett kapitel i den samtida boken om Byrons slut, Last days of Lord Byron (1825), av den som stod poeten närmast, vännen William Parry, avhandlas även Sass död.

Lord Byron säger sig bestört över svenskens död och beslutar att en summa pengar på hans egen bekostnad ska sändas till änkan i Malmö.

Sass betraktades i jämförelse med många andra i Byrons brigad som en riktig militär och Parry kallar honom ”den mest duglige utländske soldaten i Gr

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar