En välskräddad dräkt eller kostym i tweed sågs under 40- och 50-talet som en god investering då ett plagg förväntades hålla länge. Hos NK i Stockholm visade mannekänger upp de senaste klänningarna och dräkterna i tweed från deras franska skrädderi, med eleganta snitt och vadlånga kjolar.
Text: Lena Martoglio Bomler
Kläder som aldrig blir omoderna
Kvinnor lät sig inspireras vid större modekavalkader där mannekänger visade senaste nytt i tweed eller som hos NK i Stockholm, i provrummet vid deras franska damskrädderi. Den som hade råd kunde beställa något ur kollektionen från Dior medan andra nöjde sig med att memorera de rätta snitten för att själv gå hem och sy.
Den populära tweeden skapades i mitten av 1800 på ön Harris, som är en del av den skottska ögruppen Hebriderna. Klimatet i det vackra men karga kustlandskapet är minst sagt bistert med hårda vindar, regn och rusk. Det ställer höga krav på klädsel för att hålla sig varm.
Tweed var textilen som snabbt blev en symbol för den engelska landsbygden och först användes till kläder för lantbruk, utomhussporter och framförallt till jakt.
Det här var en tid då den engelska överklassen köpte fina gods på den skotska landsbygden för att ägna sig åt ridning och jakt. Det krävdes såklart en viss klädsel som skulle vara både praktisk och regnsäker samtidigt som den hade viss elegans. Resultatet blev välskräddade ullkavajer i grön tweed.
Sin riktiga storhetstid hade tweedkostymen från 1920 och framåt till efterkrigstiden.
Då materialet har naturlig värmeisolering och är särskilt resistent mot yttre påverkan och nötning, är det en idealisk textil för den som vill vara snygg men även funktionell.
Greta Garbo och Gregory Peck klädde sig tidigt i tweed och Miss Marple och Sherlock Holmes var bland de första karaktärerna att förknippas med tyget. Flera stora modehus som Dior, Hermés, Armani och Coco Chanel valde att arbeta med materialet i sina kollektioner.
Mademoiselle Chanel såg tidigt möjligheter i tweed som en perfekt kombination av komfort och elegans. Då hon hade en uppmärksammad romans med den andra hertigen av Westminster, Hugh Grosvenor, började hon intressera sig även för mäns garderober. Framförallt deras jackor och kavajer.
För Sir Westminster representerade tweed modernitet. Den ull från de skotska fåren som var kardad blev mjuk men såg samtidigt lite ovår
