Under 16 år var Martha Lundholm en av svenskt teaterlivs absolut mest centrala gestalter. Som högsta chef på Vasateatern i Stockholm styrde hon över en av landets mest största scener och samarbetade med nästan alla av tidens största skådespelarstjärnor. Men idag är hon nästan bortglömd ...
Text: Susanna Eklund Foto: Privat
Jarl och Anne Kulle, Sickan Carlsson, Martin Ljung, Stig Järrel med hustrun Aase, Kar de Mumma, Sven Lindberg – fotografernas kameror smattrar och autografjägarna har fullt upp. Det är den 30 oktober 1986 och Vasateatern i Stockholm fyller 100 år. Det firas med premiär på farsen Leva loppan och efterföljande fest.
Den anrika teatern på Vasagatan 19 fylls av celebra gäster.
En av hedersgästerna är Martha Lundholm, som är bara några år yngre än ”jubilaren” själv och en av teaterns tidigare chefer. Eller direktris, som det hette då.
”De bekymmersammaste men lyckligaste åren i mitt liv”, sa Martha i en intervju i Svenska Dagbladet om tiden som teaterchef när hon två år senare fyllde 95.
TILL SKILLNAD FRÅN Dramatens första kvinnliga chef Pauline Brunius är Martha Lundholm idag i det närmaste bortglömd, vilket är lite orättvist med tanke på att hon under många år styrde en av Sveriges mest framstående teatrar.
Gösta Ekman, Anders de Wahl, Tora Teje, Georg Rydeberg, Hjördis Petterson, Victor Sjöström, Karin Kavli, Max Hansen – alla av dåtidens stora stjärnor kom till Vasan, som den kallades i folkmun.
Det var en gyllene epok i svensk teaterhistoria där Martha Lundholm, som inte bara drev teatern utan även regisserade över hälften av dess uppsättningar, har en given plats.
MARTHA FÖDDES I Stockholm, som dotter till juvelerare Carl Holm och hans hustru Wilma 1893. Hon började sin teaterbana 1918 i Jenny Tschernichin-Larssons teatersällskap. Efter teaterstudier i Berlin återvänder Martha till Stockholm och får engagemang i olika teatersällskap. Hon hamnar så småningom i Hjalmar Lundholms turnerande teaterensemble och de två gifter sig 1923. Snart bedriver även Martha en egen turnéverksamhet och hon skriver också pjäser, gärna lustspel och de flesta under pseudonymen Urban Orbi. Några av dem översätts till tyska och danska.
1935 RINGER MAN från Vasateatern och erbjuder henne att ta över teatern.
Martha får en smärre chock och tror först inte att det är sant. Hon funderar länge men tackar slutligen nej. Ett år senare får hon återigen frågan och då kan hon inte
