När Lilla Edets pappersbruk startade sin tillverkning av mjukpapper på rulle till toalett på 1940-talet måste det ha varit välkommet efter år av Munksjö pappersbruks betydligt hårdare bruna klosettpapper som såldes i ark med glättad yta. Eller de telefon- och postorderkataloger som tidigare legat på dassen.
Text: Lena Martoglio Bomler
Fån pinne fån skogen till färgat dubbelkräpp
Den amerikanske uppfinnaren Joseph C Gayetty har kallats för det moderna toalettpapprets fader. Han var nämligen först med att massproducera toalettpapper i fabrik. Det kom ut på marknaden den 8 december 1857, då i form av buntar i släta ark som fuktats med aloe vera och bar vattenstämpeln ”JC Gayetty NY”.
Pappret med sina välgörande oljor såldes som en sjukvårdsprodukt under namnet Gayetty Medical Paper och ansågs göra nytta. Det rent av lanserades som något som kunde lindra hemorrojder. 1871 uppfann en annan amerikan, Seth Wheeler, det moderna perforerade toalettpappret på rulle, som han tog patent på 1883.
Men hur hade man tidigare hanterat rengöringen efter att man uträttat sina naturbehov?
MEDAN DE GAMLA romarna torkade sig med parfymerad ull eller svampar som renats i saltvatten, hade våra nordiska vikingar lite mindre finess när de istället använde sig av rester av djurben eller trasor.
Papper är en kinesisk uppfinning och i gamla arkiv finns det belägg för att kineserna skulle ha torkat sig med papper redan under 500-talet. Man vet att 15 000 ark av extra mjuk kvalitet tillverkades exklusivt för kejsarfamiljen i Nanjing år 1393 och att varje ark då var parfymerat.
Från att man i Sverige använt sig av kvistar, löv, mossa och halm började mer välbärgade familjer från 1700-talet och framåt istället att torka sig med gamla tidningar. Det hände även att kvinnor använde sina underkjolar eller att den äldre generationen använde fingret utan sjåpighet. Även en så kallad skitsticka, en täljd sticka av spån som efter användning kastades i dasset, var vanligt.
ATT TORKA SIG med återanvänt papper blev allt vanligare i takt med att man på 1880-talet hade tillgång till såväl tidningar som postorder- och telefonkataloger i hemmen.
Då började även det svenska Munksjö pappersbruk tillverka så kallat klosettpapper i bruna buntar om 300 blad, som var trädda på en ståltråd som man hängde på dassets vägg.
Det här var en idé som man hade snappat upp från USA, precis som att producera ”fickböcker” om 100 ark som bland annat såldes på hotellen. I slutet av seklet lade de män som
