Fabulösa fajanser från 1700-talet till idag

3 min läsning

AV: ERIK BILÉN FOTO: MALTE DANIELSSON, ERIK BILÉN, BUKOWSKIS, SOTHEBY’S, STOCKHOLMS AUKTIONSVERK

Det fanns en tid innan finporslin

På Sturehovs slott i Norsborg står en av det svenska 1700-talets mest magnifika skapelser: en praktfull Mariebergskakelugn. Det raffinerade mönstret i klara emaljfärger är ovanligt nog komponerat över hela ytan.

Att äta på porslin var förr en lyx som var få förunnad. Det begärliga materialet kom till Europa genom de ostindiska kompanierna och spreds via handelsstäderna till de förmögnas hem. Många europeiska länder försökte få igång en inhemsk tillverkning. Det var dock en svår nöt att knäcka. Den första porslinsfabriken i Europa grundades 1710 vid Meissen i nuvarande Tyskland och länge var konsten deras väl förborgade hemlighet. För att möta det ökande porslinsbegäret började holländarna tidigt göra kopior av det blåvita porslinet av ett gods som man bemästrade: fajans. I Sverige etablerades en inhemsk keramisk industri, påskyndad av den tyska bedriften med meissenporslinet. Att framställa porslin var inte lätt, både teknik och råvaror saknades. Som ersättning för det hårda porslinet började man precis som i Holland tillverka det första servisgodset av fajans.

För att få igång tillverkningen anlitades den invandrade tyske keramikern Johan Wolff, och 1726 bildades så Det Swenska Porcellainsverket i Rörstrand. Under de första fyrtio åren tillverkades där enbart fajans. På 1770-talet kom man igång med en produktion av flintgods som mer påminner om porslin, men det dröjde ända till 1800-talets mitt innan man lyckades framställa porslin. Rörstrands tidiga fajansproduktion var till form och dekor inspirerad av utländska förlagor. Godset var antingen helt odekorerat eller målat med koboltblått för att efterlikna ostindiskt blåvitt porslin och holländsk fajans. Då fajans är ett poröst material som lätt går sönder och vardagsgodset användes flitigt har merparten förstörts och slängts bort. Däremot finns flera lyxbetonade artiklar kvar. Till de påkostade favoriterna hör speciellt två blåmålade serviser – Nordstjärnan och Rehnska servisen. Dessa tillkom under fabrikens första höjdpunkt på 1740-talet.

Vid 1750-talets mitt sköt efterfrågan på fajans i höjden och det svenska godset började exporteras till närliggande länder. Under denna period började fajanserna målas i flera färger, exempelvis med så kallad muffelfärg. Den absoluta konstnärliga toppen brukar



Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar