Elin wägner visade vägen

4 min läsning

Hon var ett efterlängtat barn, författaren och förgrundsgestalten Elin Wägner. Genom hennes liv gick ett stråk av vemod som bottnade i förluster. Men 1923 kunde hon bygga sin fristad, Lilla Björka i Småland, i närheten av sitt barndoms-paradis.

AV: KRISTINA SVEDELL FOTO: TT

Vemodig kvinnorättskämpe

Allt var inte vemod i Elin Wägners liv. Hennes författarskap är än i dag aktuellt, hon var en sann pacifist och en röst för miljötänket.

Hon brann för sin övertygelse och bekämpade i princip allt hennes pappa stod för. Kvinnorättskämpen, författaren och journalisten Elin Wägner var van att föra sig ensam bland många karlar när hon 1944, liten och nätt, gjorde entré i Svenska Akademien klädd i en midnattsblå sammetsklänning.

Fadern var en riktig snålvarg och som barn tvingades Elin bära klänningar av gamla urblekta gardiner, så låt oss hoppas att hon njöt där i den skräddarsydda högtidsstassen.

Trots att hon utåt verkade både blyg och försynt lät hon sig aldrig stoppas. Ändå var Elin ett kärleksbarn, sina förälskade föräldrars förstfödda. Mamman kunde knappt få nog av sin lilla. Men när Elin bara var tre år blev allting mörkt då modern gick bort i barnsängsfeber. Hennes far, Sven Wägner, var rektor och filosof, och all livsglädje som hustrun Anna ingjutit i honom försvann med henne. Elin blev inåtvänd och tyst, blickade ständigt mot himlen där mamma fanns. Mormor och morfar blev hennes trygghet i barndomen, somrarna i deras prästgård i Småland var helt underbara.

När Elin var sex år gifte fadern om sig med en sträng pianolärarinna. Då hade de flyttat från Lund till Nyköping och hon representerade i mycket sagornas styvmamma, som tyckte det var svårt att handskas med ”andras barn”. Nej, det var inget trivsamt hem och Elin ville för allt i världen inte lära sig spela piano. Hon bestämde sig redan som nioåring för att bli en stor författarinna. Då hon var femton flyttade familjen till Helsingborg. Elin började i flickskolan och skrev nästan hela skoltidningen ensam. Hon ville läsa filosofi som sin far, men han tyckte det var bättre att hon som var flicka lärde sig stoppa strumpor. Och när han förklarade att han inte tänkte låta henne läsa vidare hoppade hon av skolan. Faderns beslut satte djupa spår i Elin, hur framgångsrik hon än blev i livet. När hon var 18 år började hon skriva berättelser under pseudonym i Helsingborgs-Posten. Tre år senare blev hon journalist på heltid, ett pennskaft som kvinnliga journal

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar