Henrik johnsson

3 min läsning

AV: PER-ERIC MALM FOTO: TT, PRIVAT

PERSONLIGT

”Tänk att Malin red en helt avgörande omhoppning mot Jessica Springsteen, dotter till en av mitt livs största idoler Bruce Springseen.”

Tv-mannen Henrik Johnsson är en erfaren författare. Han har skrivit fem böcker. Det finns dock en viktig skillnad avseende ”Guldet” – boken om det svenska hopplandslagets sensationella OS-guld i Tokyo år 2021. Det är den första boken med bara Henriks namn på omslaget, alla andra är skrivna tillsammans med andra. Den här gången har han suttit där ensam, i ett och ett halvt år, utan bollplank och medförfattare.

Det klart att han är nervös. Möt Henrik Johnsson - efter hans första ensamsegling på litteraturens världshav.

Det första man kan fråga sig är väl varför någon ska lägga tid på en förment spännande bok där alla redan vet hur det ska sluta? Detta verkar vara något som Henrik funderat mycket på.

– Jag berättar en historia, som faktiskt är sensationell och dramatisk bara i sig själv, säger han enkelt. Och detta gör jag utifrån de inblandades egna upplevelser av hur de såg på händelserna just då, när alla skedde. Jag har intervjuat ledare, hästskötare, familjemedlemmar och många andra som alla genomlevde sina egna helveten, sina egna kval. Samtidigt som det bara var tre personer som aktivt kunde styra skeendet, ryttarna.

Henrik rycker på axlarna.

– Det var nog ingen som gick och såg filmen ”Titanic” och satt i biosalongen och hoppades på att fartyget skulle kryssa förbi alla isberg, men där var den en kärlekshistoria som engagerade. I min bok så förmedlar jag de inblandades egna berättelser, jag försöker att hitta varje människas ton och få fram just deras syn på tävlingen.

Henrik ler och fortsätter: – Men man måste också respektera att minnet är bedrägligt. Bland annat så finns det tre olika versioner av hur en champagneflaska smugglades in i stallet.

Hade du några betänkligheter avseende att om att skriva en hyllning till ett lag där din fru ingår?

– Tvärtom, svarar Henrik med bestämd röst. Det var i själva verket en förutsättning för att jag skulle komma så nära. Jag hade producerat ”Sommar” i P1 med samtliga tre och hade haft många och låga samtal med dem redan innan idén till boken kom. Jag var redan inne.

Han fortsätter:

– Om det varit en kritisk granskning så hade jag naturligtvis varit helt fel person att skiva den, då hade det funnit

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar