Sätter färg på den ombyggda sommarstugan

5 min läsning

Det är som att komma in i en sagobok när man stiger in i Margareta Sjödins hus i Tyresö. Konstnären har verkligen satt färg på inredningen med alla sina vackra tavlor.

AV: KARIN EKHAMMAR FOTO: PER ARVIDSSON

Välkommen på partaj hos Margareta Sjödin

Tavlor som sprakar av färg, bord och taburett med snirkliga porslinsben, mosaikdörrar, schäslong i rosa sammet, eleganta stolar i grön sammet och guld, gammeldags foton och så den sagolika värdinnan själv i en färgsprakande dress. Kjolen har hon dessutom målat själv.

– Jag har ett behov av att uttrycka mig. Om jag går länge och ruvar över något utan att kunna få ut det i en målning blir jag lätt deprimerad. I min tavla ”Moder jord” vill jag få fram vad som händer med människor i krig, samtidigt som vi njuter av sommaren och blommorna. Man måste ta tillvara på dagen men samtidigt förstå att alla inte har det lika bra, säger Margareta Sjödin, som en gång började sin karriär med en lärarexamen hemma i Ångermanland.

Hon vet hur snabbt livet kan förändras. Efter 25 år i USA, då familjens bostad byggts om till ett lyxhus på 1500 kvadratmeter med marmor överallt, designat och inrett av Margareta själv, kom familjen tillbaka till Sverige och detta hus, som då var en enkel liten sommarstuga utan vatten inomhus. under det första året.

– Jag har låtit bygga in verandan och lagt till en ateljé, så nu bor vi här båda två, när vi inte bor i Pers studio på Södermalm, säger Margareta.

Per, det är förstås Margaretas sambo sedan sex år, Per Lindbergh, en lika karismatisk person som Margareta själv. Vem är då denne stilige man, som numer syns vid Margaretas sida i vimlet?

– I första delen av mitt liv jobbade jag på Sturebadet som tränare och massör. Jag vidareutbildade mig som tränare i USA och sedan drev jag olika gym fram till år 2000. Därefter utbildade jag mig till präst i Svenska kyrkan, jag läste teologi i många år, även i USA på stipendium, och var faktiskt doktorand. Däremot har jag aldrig varit verksam i kyrkan, även om jag blev erbjuden en adjunktspost i Härnösand, Margaretas födelsestad, som jag tackade nej till, säger Per.

Nu följer Per med på sin sambos utställningar istället. Det går så bra för Margareta är ”duktig och inte gnällig”, säger Per med glimten i ögat. Då skrattar Margareta och kontrar med att hon uppskattar Per för att han ger henne kaffe på sängen varje dag, och för att han är en glad person som kan lyfta henne lite. Hennes morgonhumör är lite upp och ner och inte alltid glatt som hos Per.

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar