Kvinnor skriver oftare om andra kvinnor. Det är bara en av många tydliga skillnader mellan kvinnliga och manliga författares språk i modern skönlitteratur.
Av MATS DAHLLÖF
STILOMETRI, statistisk analys av stilen och andra egenskaper hos texter, har väckt en hel del intresse på senare tid. Metoden kan användas för att identifiera författaren bakom texter som figurerat i brottsliga sammanhang och för att undersöka fall av misstänkt spökskriveri. Det var till exempel med hjälp av stilometri som polisen kunde identifiera mannen bakom drogsajten Flugsvamp 2.0 (se Språktidningen 3/2023). Och det var med en stilometrisk analys som Kvartal ansåg sig kunna bevisa att några av Camilla Läckbergs romaner var spökskrivna – en slutsats som hon avfärdade men däremot medgav hon att redaktören Pascal Engman haft inflytande över språket.
Stilometriska metoder tillåter oss även att jämföra olika gruppers språkanvändning. I projektet Framgångens mönster har litteratursociologen Karl Berglund och jag, som datorlingvist, studerat bästsäljande svensk skönlitteratur från de senaste åren. I en delstudie har jag undersökt skillnaderna mellan kvinnliga och manliga författares texter. Urvalet av texter bygger på topplisteplaceringar 2015–20 för strömning av ljudböcker och försäljning av tryckta böcker.
GRUNDEN FÖR STILOMETRISKA undersökningar är mätningar av andelen av olika ord och grammatiska fenomen som finns i texter. På så sätt kan vi fånga övergripande egenskaper hos textmassor som en serie mått. Detta gör det möjligt att räkna ut hur ofta en slumpvis utvald kvinnlig författare överträffar en dito manlig vad gäller användningen av någon språklig komponent. Vår studie omfattar 104 kvinnliga och 84 manliga författare företrädda av 235 respektive 214 böcker. Detta motsvarar över 8 000 parvisa jämförelser av författare.
Många ord används förstås på ett jämställt sätt. Adverbet där är ett sådant exempel från våra data. Det är lika sannolikt att en kvinnlig författare använder där mer än en manlig författare som vice versa. Det förvånar knappast någon, eftersom där är ett ganska neutralt ord.
Två vanliga ord som prepositionen från och den obestämda artikeln ett ter sig kanske också som språkligt allmängods, men manliga författare överträffar kvinnliga ifråga om att använda dessa två ord i 74 procent respektive 72 procent av jämförelserna. En ännu starkare manlig slagsida har orden meter och hundra. De ord som på motsvarande sätt placerar sig i topp vad
