Zara Larsson blir Sāra Lāšone och Joe Biden blir Džo Baidens. I Lettland anpassas även stavningen av utländska namn efter lettiskans normer.
Av HANNA BÄCK
I LETTLAND HAR språkvård varit i fokus ända sedan Sovjetunionen föll och landet åter blev självständigt. Och efter Rysslands invasion av Ukraina har den blivit än mer angelägen. Men en av landets mest säregna språklagar – som ställer krav på hur utländska namn transkriberas och återges i texter på lettiska – är en princip som har funnits i århundraden.
NÄR DEN SVENSKA artisten Zara Larsson för några år sedan var på väg till Lettland för att uppträda, visste hon antagligen inte att besöket skulle komma att leda till extra arbete för Evelīna Zilgalve och de andra medarbetarna på Latviešu valodas aģentūra, Lettlands officiella språkmyndighet. Att det skulle bero på en ynka bokstavskombination i efternamnet hade nog få utomstående kunnat föreställa sig.
Precis som många andra språkvårdare jobbar Evelīna Zilgalve och hennes arbetskamrater med att svara på frågor om grammatik, skiljetecken och synonymer. Men till skillnad från kollegor i andra länder är det framför allt frågor om transkription – överförande av ord från främmande språk till lettiska men där originalspråkets uttal återges så noggrant som möjligt – som tar upp det mesta av arbetsdagen.
Anledningen är att det i Lettland är lagstadgat att alla utländska namn måste transkriberas i enlighet med lettiska uttalsregler, stavningskonventioner och grammatik. Det gäller för namn som förekommer i juridiska och politiska dokument, i artiklar, böcker och även i personliga brev.
– För alla språk har vi huvudprincipen att behålla det ursprungliga uttalet i vår ortografi. Till exempel skrivs det engelska namnet John som Džons på lettiska, eftersom juttalas som ett dj-ljud. Vi lägger dessutom till ändelsen s, eftersom det är ett mansnamn, förklarar hon.
LAGEN ÄR EN mindre del av en större språkpolicy som ska främja och bevara det lettiska språket, något som har varit extra viktigt efter det forna sovjetiska styret då ryska var huvudspråket inom administrationen och industrin.
Men transkribering av personnamn är inget nytt fenomen, betonar Ina Druviete, professor i sociolingvistik på Latvijas universitāte, Lettlands universitet, och tidigare minister för utbildning och vetenskap. Ända sedan det lettiska skriftspråket skapades på 1500-tal
