I Kautokeino hålls forskningsseminarierna på nordsamiska och på macken beställs korvarna på samma språk. Språktidningen reste till Nordnorge för att besöka platsen som är emotionell för många samer och en språkresurs för hela Sápmi.
Av KARIN ELFVING Foto CHRISTINA UHLIN
TRÄDEN blir allt lägre och glesare. Vi passerar en majestätiskt vacker älv och en röd träkyrka uppförd utifrån ett original från 1700-talet. 400 kilometer norr om polcirkeln och 360 kilometer söder om Nordkap når vi Kautokeino, huvudort i Norges till ytan största kommun. Här talar nästan alla – 95 procent – av de 3 000 invånarna nordsamiska. På förskolor och grundskolor är samiska huvudspråk liksom på högskolan, på gymnasieutbildningen i renskötsel – den enda i sitt slag i Norge – och på en rad samiska kultur- och språkinstitutioner. På affären, macken, banken och hos läkaren är det samiska som gäller.
”Kautokeino är Sápmis metropol. Alla vill dit. Det är där en ung same befäster sin samiskhet. Det är en plats som inte finns nån annanstans på jorden. Platsen där samiska är huvudspråket.” Så beskrivs orten – Guovdageainnu på nordsamiska – i dokumentären Tystnaden i Sápmi från 2023.
I en sluttning med vacker utsikt över huvudorten och dess vidder ligger träbyggnaden Diehtosiida. Diehtu betyder ’kunskap’ och siida är en traditionell samisk organisationsform där man kollektivt äger och administrerar en resurs. I denna internationella kunskaps- och informationshubb inryms det norska Sametingets utbildnings- och språkavdelningar, Samisk arkiv, Gáldu (ett kompetenscentrum för urfolks rättigheter), kunskapscentrumet International center for reindeer husbandry och Sámi allaskuvla (den samiska högskolan).
VID HÖGSKOLAN ÄR samiska administrationsspråk för all skriftlig och muntlig kommunikation och undervisningen från grund- till doktorandnivå liksom forskningen sker på samiska. När icke samisktalande närvarar vid högskolans styrelsemöten tas en tolk till norska in.
– Vi håller på samiskan. Vi ska kunna använda vårt eget språk. Det ska vara högskolans kännetecken, säger Anne Marie Gaino som är direktör. Visst kan det vara tidskrävande att hitta ord på samiska med rätt nyans och innebörd men Anne Marie Gaino vittnar om att det efter ett tag blir naturligt att till exempel använda láhkaásahus i stället för något norskt ord för ’föreskrift’.
– Min samiska som tidigare var vardagsspråk har blivit bättre sedan jag bör
