I nya romanen skapar Sigge Eklund ungdomens språk genom att placera huvudpersonen i ett ständigt nu.
Av NINA VAN DEN BRINK Foto OSKAR OMNE
porträtt
Moch ihålig när jag kom hem på kvällen och hade skrattat åt skämt som inte var roliga, och halvljugit om mitt eget liv för att bli omtyckt. Allt det har jag placerat i Hanna, säger han.
Sigge Eklund ville skildra en människa som är tom, vilsen och svag och symboliskt har han placerat henne i konstmuseets arkiv långt nere i underjorden där hon kämpar för att ta sig upp i ljuset, till gruppen som lever i solen. Men han ville också fånga ungdomens eviga nu och den förhöjda uppmärksamhet som uppstår när man upplever något för första gången. Det gör han genom att beskriva bara vad Hanna upplever i stunden, utan tillbakablickar.
– Jag ville skriva en bok som är som livet. Vi är med där i samtalen, på uteserveringarna, i den vibrerande känslan av att befinna sig i ett extatiskt nu. Det var helt häpnadsväckande för mig när jag började skriva så. Jag tycker det är lite av en sjuka i svenska romaner att det plötsligt ska ADRID PÅ VÅREN. Det är varmt. Kaffet är rikare i smaken än i Sverige. Hanna sitter på en uteservering i staden hon nyss anlänt till när hon får se en grupp människor röra sig över torget. Det första hon lägger märke till är deras ansikten. Vackra. Som sagoväsen.
Med denna första blick på tre attraktiva unga svenskar i Madrid inleder Sigge Eklund sin roman Gruppen.
Romanens huvudperson Hanna har fått praktik i arkivet på det ståtliga Pradomuseet, men är i övrigt ensam i den spanska huvudstaden. Hon fascineras av ”gruppens” skönhet och kreativa briljans. Snart ser hon till att lära känna dem.
SIGGE EKLUND HADE länge velat skildra den ungdomstid då de flesta funderar över hur de framstår utåt. I den podcast som han har tillsammans med Alex Schulman, Alex & Sigge, har han flera gånger återkommit till åren mellan 15 och 25, en ålder som han själv ser tillbaka på som en generande period i livet.
– Det är obehagligt att tänka på hur jag satt i grupper och försökte vara rolig och låtsades vara någon annan än den jag var. Jag kände mig smutsig vara insprängt tre sidor om när personen var liten eller sju sidor om personens pappa.
Greppet förstärktes av att Sigge Eklund parallellt arbetade med en film för Netflix. Han bor sedan flera år i Los Angeles, bland annat för att han har velat komma närmar
