Meänkieli TEXT & FOTO: Staffan Eng
språket och talaren
SJÄLVHAT OCH EN känsla av skam över sin tornedalska identitet. Det var vad Niklas Martti, internationell programkoordinator på RFSL och styrelseledamot i Institutet för mänskliga rättigheter, kände under sin uppväxt i Tornedalen.
– Jag speglade mig i svenskheten och kunde inte se att mitt minoritetsspråk hade något värde. Min pappa, som liksom många andra tornedalingar förbjöds att tala sitt modersmål i skolan, har bara pratat svenska med mig.
Samtidigt fick Niklas Martti av människor från Finland höra att meänkieli endast var en ful och rumphuggen variant av finska.
Aversionen gick så långt att han som 23-åring bytte bort sitt tornedalska efternamn. Men när han läste mer om mänskliga rättigheter och kom i kontakt med andra minoriteter, började han se sitt arv i ett nytt perspektiv.
– Jag engagerade mig i Tornedalingarnas riksförbund, vilket har varit ett sätt för mig att återta min tornedalska identitet. I dag kan jag känna stolthet över den jag är och mitt språk, även om det är en pågående process.
Själv tror han att hans historia återspeglar en utveckling i samhället där allt fler har insett värdet av meänkieli och vill föra språket vidare till nästa generation. Men det finns mycket kvar att göra, menar han.
– Barn måste få en bättre tillgång till språket i skolan i tidig ålder. Dessutom behöver representanter för tornedalingar systematiskt inkluderas i politiska beslut som angår dem.
Antal talare: Meänkieli talas av ungefär 60 000 personer inom folkgrupperna tornedalingar, lantalaiset och kväner. Språkets starkaste fästen är Gällivare, Haparanda, Pajala, Kiruna och Övertorneå kommuner. Meänkieli har en hög grad av begriplighet med finskan.
Historia:Meänkieli härrör från de nordfinska dialekter som talades på den svenska sidan gränsen när Finland blev ryskt 1809. Meänkieli ingick inte i den senare standardiseringen av finskan och har därför behållit flera ålderdomliga drag. Samtidigt har det påverkats av svenskan. Meänkieli har framför allt använts som vardagsspråk, i traditionella näringar och i kyrkan.
Minoritetsspråk: Som en reaktion mot den tidigare försvenskningspo
