Undertexter märks mest när de blir fel. Men det är inte lätt att få till dem när utrymmet är begränsat och taltempot högt.
Av INGMARI BERGQUIST Foto ALBIN HÄNDIG
NDERTEXTER I TV och på film hör till våra mest lästa texter. Tittarna har tillgång till allt som skådespelare, nyhetsuppläsare och andra i rutan säger. Samtidigt kan de se översättningen i realtid. Detta gör undertextning till en mycket sårbar översättningsform; den har mångas ögon på sig.
Ibland blir det förstås fel, och det är då som undertexterna märks. För undertexter ska egentligen inte märkas. Ett översättningsfel kan vara att lollipop lady, ’skolpolis’, översätts med ’godistant’. Och ibland låter språket i undertexterna ”osvenskt”, med inslag av svengelska och anglicismer, som när in the street where I live blir ’på gatan var jag bor’.
Men att överföra tal på ett språk till skrift på ett annat språk är en mer komplex process än vad många tror. Tittarna överskattar också ofta sina kunskaper i engelska. Som omväxling till översättningsfel skulle man i stället kunna lyfta fram ”översättningsrätt”.
– Undertextare har normalt bättre språk- och kulturkunskap än de flesta tittare. Och mer tid för att kolla upp fakta, mellan ljud och bild samt omvandling från tal till skrift.
Eftersom vi pratar fortare än vi läser, kan allt som sägs inte textas. Därför måste texten ofta kortas. Den måste också ligga kvar tillräckligt länge i bild för att alla ska hinna läsa. Men den får inte ligga kvar när nästa replik börjar.
– Text ska tas ur bild enligt vissa kundspecifika regler, förklarar Helena Lindén, som översätter från norska, danska och engelska till svenska. Undertexter måste synkroniseras med bild och dialog för att det inte ska bli förvirrande. Texterna får inte komma för tidigt, eftersom det kan göra att budskapet avslöjas innan personen har börjat tala.
Ibland kanske man väljer att göra om ett nekande uttryck till ett jakande.
Replikväxlingen ”Is it impossible for you to stop? ” ”Yes.” kan i svensk översättning bli: ’Kan du sluta?’ ’Nej.’ Men ett nekande svar bör inte översättas med ett ja om man samtidigt ser att den som pratar skakar på huvudet. säger Jan Pedersen, docent i översättningsvetenskap vid Stockholms universitet.
Tre speciella villkor för undertextning är begränsningar i tid och utrymme, samspel När man undertextar blir tal till skrift, men undertexter är egentligen varken talspråk
