”svenskan är så platt”

2 min läsning

Teckenspråk TEXT & FOTO: Staffan Eng

språket och talaren

Pia Simper-Allen är universitetslektor i lingvistik och ämnesföreträdare för teckenspråk vid Stockholms universitet.

SVENSKT TECKENSPRÅK är ett språk som vilket annat språk som helst – inte en visualisering av svenskan. Den insikten menar universitetslektorn Pia Simper-Allen att samhället behöver bli bättre på att ta till sig.

– Forskning visar att de som har svenskt teckenspråk som förstaspråk uppvisar avvikelser i svenskan på samma sätt som till exempel de som bryter på spanska, säger hon.

En avgörande skillnad är att teckenspråksanvändare kan uttrycka olika saker med varje hand – samt även med ansiktet och kroppen. Denna så kallade simultanitet gör teckenspråket snabbare, menar Pia Simper-Allen.

– Vi som har lärt oss att ”prata” svenskt teckenspråk sedan födseln kan ibland tycka att svenskan är så platt och informationsfattig.

Trots det menar hon att den gamla handikappsynen på språket håller på att komma tillbaka. När hörselimplantat nu hjälper allt fler döva barn att uppfatta ljud, betraktas teckenspråk ofta bara som ett hjälpmedel som distraherar dem när de ska lära sig svenska.

Själv tycker Pia Simper-Allen att alla barn – oavsett hörselstatus och användning av hjälpmedel – ska ha rätt att lära sig svenskt teckenspråk.

– Efter några år kan det hända att implantatet inte fungerar. Vilket språk och identitet har barnet då, om det inte har fått lära sig teckenspråk? Och även när implantatet fungerar så måste det tas av ibland.

Antal talare: Svenskt teckenspråk har omkring 12 000 talare. Det är inte inbördes begripligt med andra teckenspråk – inte ens de nordiska, även om de har vissa likheter med varandra. Språket bör inte blandas ihop med svenskt tecknande – ett konstruerat språk som använder svensk grammatik – eller med takk (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), som är ett komplement till talad svenska.

Historia: Språket utvecklades spontant i 1800-talets internatskolor för döva. Långt fram på 1900-talet tvingades dock barnen att läsa på lärarnas läppar. Det var först 1981 som riksdagen erkände svenskt teckenspråk som ett språk som får användas i undervisning. I dag har det ett liknande – men ännu inte lika sta

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar