Gisslandramat på Kreditbanken i Stockholm för 50 år sedan var en världsnyhet. Upplösningen gav upphov till Stockholmssyndromet – ett svenskt ord som gått på export.
Av ANDERS SVENSSON Foto TT BILD
KLOCKAN ÄR 10.03 den 23 augusti 1973. Beväpnad med k-pist och dynamit kliver Janne Olsson in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Han avlossar en skottsalva i taket och ropar att det rör sig om ett rån. Men personalen är snabb. En anställd larmar polis och det dröjer bara någon minut innan den första patrullen är framme. När polisen tar sig in i lokalen skjuter Janne Olsson mot dom. En av poliserna träffas i handen.
Det stod snart klart att rånet hade misslyckats. Men Janne Olsson – en fånge på permission – hade inga tankar på att ge upp. Han tog tre bankanställda som gisslan och krävde tre miljoner kronor, pistoler, skottsäkra västar, hjälmar, en flyktbil och fri lejd för att släppa dom.
Det gisslandrama som utspelade sig i Kreditbankens lokaler under dom kommande sex dagarna dominerade inte bara nyhetsrapporteringen i Sverige. Händelsen var så exceptionell att den blev en internationell toppnyhet.
Men Norrmalmstorgsdramat gjorde även avtryck i språket. Utvecklingen både under och efter dramat omtalades som Stockholmssyndromet – ett fenomen som dessutom undersökts i en rad psykologiska studier och skapat debatt bland beteendeforskare. 50 år senare har ordet lånats in i språk över hela världen.
Bakgrunden till Stockholmssyndromet och det internationella genomslaget finns alltså i händelseförloppet på banken. Ett annat krav från Janne Olsson var att den ökände brottslingen Clark Olofsson skulle släppas och föras till banken. Regeringen gick med på kravet. Clark Olofsson hämtades av polis på fängelset i Norrköping och kördes till Kreditbanken. Han hade fått instruktioner från polisen om att försöka övertala Janne Olsson att ge upp. Så blev det inte. I valvet upptäckte Clark Olofsson en bankanställd som lyckats hålla sig gömd. Även han togs som gisslan. I väntan på att regeringen skulle säga ja till dom resterande kraven barrikaderade sig duon i valvet tillsammans med dom tillfångatagna.
DRAMAT UTSPELADE sig i direktsändning. Vid ett tillfälle ringde en i gisslan till redaktionen för Ekot i Sveriges Radio. Den bankanställda förklarade att det inte var Clark Olofsson och Janne Olsson som hon fruktade. I stället befarade hon att polisen skulle storma lokalen: ”Jag är inte det minsta rädd för Clark och den här andra killen, va. Jag är rädd för poli
