När vi svär finns det tydliga mönster. Vissa ljud i en rad olika språk är särskilt förknippade med svordomar.
Av RYAN MCKAY och SHIRI LEV-ARI
SKALK SVOR JAG på kelvak. Det är mitt favoritspråk för svordomar. Det finns inget så tillfredsställande som de hårda konsonanterna och de givna imperativen i det grundläggande kelvakspråket.
Den som svär på kelvak är huvudpersonen i Michael R. Johnstons science fictionroman The widening gyre. Vad skalk betyder förklaras inte i boken. Men Michael R. Johnston och andra författare som uppfinner svordomar från andra planeter förlitar sig på sin intuition om vad som låter anstötligt här på jorden.
Vi ville undersöka om det finns universella ljudmönster i svordomar och tog därför fram en serie av studier för talare av en rad olika språk. Vi fann överraskande mönster i hur svordomar låter runt om i världen.
Föreställningen att uttalet av en svordom bidrar till hur stötande den är bryter mot den lingvistiska principen om att relationen mellan ett ords uttal och dess betydelse är arbiträr, alltså godtycklig.
Många språkvetare anser att denna princip är en avgörande egenskap för språk. Det är till exempel svårt att urskilja något fönsterlikt i uttalet av fönster. Samma fenomen heter också helt andra saker eller har helt andra uttal i andra språk, som i franskans fenêtre, finskans ikkuna och hebreiskans.(”chalon”) ןולח
TROTS DETTA FINNS exempel på ord, som onomatopoetiska uttryck, som är ljudhärmande och låter som vad de betyder (tänk på biets surr). På samma sätt associerar många människor iljud med liten storlek (som alltså finns just i svenskans liten). Och ordet för näsa innehåller oftare nasala nljud än vad slumpen föreskriver.
Vissa forskare hävdar att svordomar innehåller ljud som bidrar till i hur hög grad de väcker anstöt. Den brittiska språkfilosofen Rebecca Roache anser att ”svordomarnas ’snabba och hårda’ ljud … troligen bidrar med dramatisk effekt till den lustfyllda känslan av att bryta mot ett tabu”.
Den vanligaste teorin är att klusiler (konsonantljud som bildas genom att luftflödet tillfälligt spärras i talkanalen, som vid uttalet av bokstäverna p, t och k) bidrar till ett känsloladdat uttryck av ilska eller frustration. Den amerikanske kognitionsforskaren Benjamin K. Bergen hävdar att det finns en poäng med att en svordom slutar med ett av dessa ljud eftersom det ”är exakt den typ av ord som man vill förkorta och mumla i skägget”.
I en kanadensisk studie från 2010 jämfördes uttalet av engelska svordomar med ord i julsånger och vaggvi
