När språket förändras så följer språket i psalmerna med.Men ett undantag är skolavslutningspsalmen Den blomstertid nu kommer – som har förblivit så gott som orörd sedan 1600-talet.
Av ÅKE STEINWALL Illustration SOFIA HYDMAN
NYSKRIVNA PSALMER VAR ett av Martin Luthers viktigaste redskap när han spred sin tolkning av kristendomen på 1500-talet. Luthers reformation ledde till att protestantiska kyrkor kom att dominera norra Europa, inklusive Sverige. I slutet av 1600-talet gjorde sig Karl XI enväldig och tog hjälp av kyrkan för att få kontroll över folket.
Vid den tiden cirkulerade flera olika psalmböcker i Sverige och därför krävde kungen att en enda godkänd psalmbok skulle tas fram. Den skulle vara ett av flera medel att genom religionen skapa enighet i riket. Resultatet blev den psalmbok som stadfästes den 9 december 1695.
Under det följande århundradet trycktes denna psalmbok i över 1,5 miljoner exemplar och blev en verklig folkbok. I många hem var psalmboken den enda bok som fanns och även de som inte hade ett eget exemplar lärde sig ofta flera psalmer utantill genom gudstjänster och husförhör.
Historikern Gunnar Wetterberg har skrivit om hur psalmboken bidrog till att svenska språket utvecklades mot större enhetlighet. Med psalmerna och andra kristna texter började ett riksspråk ta form, konstaterar Wetterberg, och lägger till att man i brev från äldre tider kan se spår av dialekter i hur orden stavas. Litteraturvetaren och teologen Håkan Möller, professor vid Göteborgs universitet, har studerat 1695 års psalmbok.
– Även om man försökte skapa en enhetlig svenska i psalmboken så fanns här psalmer från flera olika tidsperioder. Exempelvis översatta tyska psalmer och psalmer skrivna av Olaus Petri på 1500-talet, men också psalmer tillkomna mot slutet av 1600-talet strax innan den nya rikspsalmboken färdigställdes, säger han.
Psalmboken stadfästes av Karl XI för att stärka den riksideologi enligt vilken han själv var nummer två efter Gud. Detta tankegods präglade många psalmer i 1695 års psalmbok, men långt ifrån alla.
– Psalmboken var en produkt av en månghundraårig kristen kultur där många psalmer var parafraser på bibeltexter, framför allt hämtade ur Psaltaren och evangelierna, säger Håkan Möller.
1695 ÅRS PSALMBOK skulle komma att användas i mer än ett sekel. Detta sekel präglades av stora politiska och kulturella förändringar. Det kungliga enväldet försvann med Karl XII:s död 1718 och senare under århundradet påverkades Sverige av både upplysningens ifrågasättande av
