Så blir sångerna svenska – på riktigt

4 min läsning

Att översätta ord för ord blir sällan särskilt lyckat när en sång ska få svensk text. I stället handlar det ofta om att översätta idén av originaltexten.

Av HANNA BÄCK

Nu

FÖR TIDEN ÄR det ofta Disneylåtar och andra sånger från filmer som översätts till svenska – men förut var det schlagerlåtar. Svenskans språkmelodi och många sammansättningar har alltid inneburit att jobbet varit lättare sagt än gjort.

– Sångöversättare måste vara både översättare, författare och artister, säger Johan Franzon, universitetslärare i svensk översättning vid Helsingfors universitet.

Olika typer av sånger har översatts till svenska från främmande språk i århundraden, men det var först med 1900-talets översättningar av pop- och schlagerlåtar som svenska versioner blev något av ett fenomen i sig. Svenska musikförlag köpte rättigheter till hitlåtar och anpassade dem sedan till en svensk publik.

– Då har man behövt en text och den texten har kunnat vara både en översättning och en helt ny text. Men oftast är det något mittemellan, säger Johan Franzon.

En sång som fick en helt ny betydelse efter översättningen är luciasången Natten går tunga fjät. Ursprungligen är det en napolitansk sång från 1800-talet som handlar om skönheten i kvarteret Santa Lucia i Neapel.

– Man tog musiken och man tog namnet Lucia. Lucia är på samma plats i texten, men alla andra ord på svenska handlar om mörker och ljus. Så det är på sätt och vis samma sång, men på sätt och vis med en helt annan innebörd, berättar Johan Franzon.

EN SOM JOBBAR med att översätta Disneysånger och olika dubbningar av filmer är Robert Cronholt. Han har gjort svenska manus till filmer som Trassel, Vaiana och Encanto. Även om han översätter både dialog och sång, är det sång han tycker är allra roligast eftersom han kan vara mer kreativ.

– Du är mer bunden till rim, frasering och betoningar. Du har mindre rörelsefrihet på det sättet, men å andra sidan kan du för att få ihop sången gå längre från originalet än vad du hade gjort i dialogen, säger han.

Robert Cronholt och Johan Franzon är överens om att betoningarna i den svenska språkmelodin är en av de största utmaningarna vid den här typen av översättning. Inte minst sammansättningar med två betoningar är kluriga att para ihop med musiken.

– Sammansatta ord på svenska har en särskild betoning, man säger ord så här: regn-bå-gen, jät-te-gla-da, som-mar-nät-ter, säger Johan Franzon och tillägger att den svenska prosodin stämmer bättre överens med vals- och hambomusik.

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar