Reaktioner på tidigare nummer av Språktidningen SKRIV TILL OSS! brev@spraktidningen.se
Olika känslor för olika bruk av dom
Jag läste artikeln om engelskan som hot i 3/2023 och noterade att Anders Svensson genomför det han annonserat tidigare, nämligen att byta ut alla de/dem mot dom. För min språkkänsla – jag är en 89-årig akademiker – är det stor skillnad mellan den bestämda artikeln de och subjektspronomenet. Det känns okej att skriva ”När mina barn som är i mellanstadieåldern spelar datorspel i dag så pratar dom engelska med varandra” men ”dom följande årtiondena” tar definitivt emot. Jag tror inte att det ingår i mitt talspråk. Är det för att jag är så gammal? Har man alls diskuterat att begränsa domreformen till pronomenet? – Inger Ruin
Sedan ett år tillbaka använder jag enhets dom och skriver dom i alla positioner (dom pratar, vi såg dom, dom följande årtiondena). När den här frågan diskuterades på 1960-talet och ett par decennier framåt så var det många som förespråkade att behålla stavningen de för bestämd artikel. En sådan hållning har alltså funnits men jag känner inte till någon som förordar den principen i dag. Bland skribenter som nyligen gått över till dom används dom även för bestämd artikel.
Skälet till att den här debatten såg lite annorlunda ut då var nog att den bestämda artikeln var den sista som började uttalas dom. Domuttalet kom först till objektsformen, därefter till subjektsformen och sist till artikeln. Detta kan vara förklaringen till att dom följande årtiondena känns mer främmande. Anders Svensson
Nyord för tanken till forna mördare
När jag läste om nyordet sicario, ’lejd mördare’, i 2/2023 kom jag att tänka på att det påminner om sica, latin för ’dolk’. Sicarii var en utbrytningsgrupp från seloterna som utförde lönnmord med dolk i Judéen omkring år 70 e.Kr. – Kersti Mellberg
Min språkkänsla för var och vart
I en insändare i 3/2023 berättar en läsare om sin minnesregel för att skilja på var och vart: att tolka vart som en förkortning av vartill. Och som minnesregel kan den säkert vara användbar. Men det stämmer inte med min språkkänsla som säger att var/ vart hör ihop med där/dit och här/hit, medan vartill är släkt med därtill och används mer abstrakt och formellt. Jag letade på nätet, och någonstans angavs att vart skulle kunna vara ett förkortat uttal av varåt, men därtill kan ju inte ersättas av däråt så det förefaller mig osannolikt. Ska man lära någon att skilja på var och vart i tal och skrift, så tror jag att det är lättare att förstå om man jämför jag är här, var är du, jag går dit, vart går du. – Karin Lindhagen
Nysvengelskan är ett st
