Fler barn lyssnar på ljudböcker i stället för att läsa böcker. Forskare befarar att det hämmar förmågan att djupläsa.
Av CECILIA CHRISTNER RIAD Illustration EMMA HANQUIST
ETT TAL på Svenska Akademiens högtidssammankomst strax före jul slog författaren Ellen Mattson ett slag för djupläsning, det vill säga förmågan ”att gå in i en text, uppleva något när vi läser, se textens människor och skeenden framför oss, värdera texten, skapa oss en åsikt om den, anta de olika perspektiv som ryms i den, göra en kritisk analys av fakta och sanningshalt i texten”.
Allt detta hänger samman med en utvecklad läshjärna, sa hon och fortsatte:
”Läsandet så som vi uppfattar företeelsen i dag har bara existerat några korta ögonblick i människans historia. Ändå formar och förändrar det våra hjärnor på ett sådant sätt att det är helt befogat att tala inte bara om den tänkande människan, den skapande människan, den lekande människan − utan också om den läsande människan.”
Ellen Mattson citerade neuroforskaren Martin Ingvar som har beskrivit läsförmågan som ett av hjärnans allra viktigaste verktyg för den kognitiva utvecklingen: förmågan att förstå symboler, tänka abstrakt och matematiskt är direkt kopplat till hur bra man läser.
NU OROAS HON av rapporter om brister i läsfärdigheten. 40 procent av de svenska eleverna i Pisaundersökningen 2018 tyckte att läsning var slöseri med tid. Många efterfrågar filmen för att få hjälp att visualisera vid läsning.
Vetenskapliga studier har visat att läsaren tillbringar kortare tid med att just läsa vid digital läsning. Elever går igenom texten snabbare på bekostnad av förståelsen av vad de nyss läst. En stor elevundersökning har visat att läsförståelsen överlag var bättre när en text var i pappersform än digital.
– Vi som har tränat och utvecklat våra läshjärnor i den fördigitala världen löper ingen större risk att dessa hjärnor ska tillbakabildas genom det obegränsade utbudet av digitala medier, vi har redan förvärvat förmågan att djupläsa och behåller den också när vi läser på en skärm, säger Ellen Mattson.
Nu tycks det råda ett underskott på lästräning i skolan och en övertro på bildskärmar, fortsätter hon. Det vittnar också en lång rad artiklar i tidningen Ämnesläraren under det gångna året om. Där har lärare gett uttryck för sin frustration över att lästräning inte prioriteras.
– Min mamma som var lärare sa alltid att det var en stor konst att lära ett barn läsa. Det är en grundläggande färdighet som vi m�
