Föräldrar och medier har larmat. Ett särdrag kan vara på väg bort ur skånskan. Men än så länge är det oklart om det skorrande r:et verkligen är hotat.
Av MATS ALMEGÅRD Foto ERIKA WEILAND
RADIO OCH TIDNINGAR har det på sista tiden rapporterats om en dialektal förändring i skånskan som slår mot ett av dess mest utmärkande drag. Det skånska bakre r:et – som också benämns tungrots r, uvulart r eller skorrande r – verkar vara på tillbakamarsch. Smått bedrövade och överraskade skånska föräldrar har uttalat sig om hur märkligt det är att deras barn inte följer det uttal de själva har, utan att barnen på egen hand börjat tala med ett främre r, ett så kallat tungspetsr.
– Vi känner inte till omfattningen av detta. Det handlar om anekdotiska uppgifter. Forskare har inte undersökt hur vanligt det är med främre r i Skåne eller något avgränsat område som till exempel Malmö. Vi skulle behöva börja med att undersöka hur pass spritt det främre r:et blivit i skånskan, säger Mathias Strandberg som är specialist på skånsk språkhistoria och forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen.
INTE HELLER Greta Horn – som är doktorand i svenska vid Göteborgs universitet och som har kommit lite drygt halvvägs med sin avhandling om språket hos ett tjugotal gymnasieungdomar från Helsingborgstrakten – har ett svar på om det bakre r:et är på tillbakagång. Men i de intervjuer hon gjort har ungdomarna fått tala om hur de ser på sin dialekt och varför de talar som de gör. Även om det rör sig om ett pågående projekt tycker hon inte att det är konstigt att det väcker uppmärksamhet.
– Dialekter engagerar. Många är intresserade av hur vi använder språket och vad som händer med talspråket. Dessutom är detta typiska skånska drag lätt att uppmärksamma, säger hon.
Men, inskärper hon, i sin forskning ser hon inga belägg för att denna förändring är stor och bred.
– Facit till den typen av frågor får vi nog först om 10–20 år. Det jag kan säga är att ungefär en fjärdedel av det tjugotal ungdomar jag intervjuade talar med ett främre r. Så jag kan inte svara på om det är en stor genomgripande förändring. Inte heller om detta kommer att sprida sig till småländskan, säger Greta Horn och skrattar.
Jo, hon har redan fått frågor från både Jönköpings- och Växjöredaktioner som hört av sig och undrat om det som möjligen sker i skånskan snart också kommer att inträffa i småländskan.
– Allt började med att en reporter i Sveriges Radio P4 Radio Kristianstad tog upp frågan om att barn ”inte låter skånska” fast de har två skånska
