Reaktioner på tidigare nummer av Språktidningen SKRIV TILL OSS! brev@spraktidningen.se
Vartill är en åsnebrygga
Tack för en utmärkt tidning, där artikeln om var och vart i 2/2023 bara utgör ytterligare ett prov därpå. Jag saknade dock (eller kanske missade?) den hjälpande uttolkningen av vart som en förkortning av vartill. För den som ska skilja på de två utan att ha en naturlig känsla för saken, så utgör medvetenheten om ursprunget vartill ett starkt stöd. Plötsligt är det inte två nästan likalydande ord som man närmast behöver chansa emellan. En så kallad åsnebrygga, som tyskarna kallar sådana hjälpregler.
– Michael Zell
Nud användes för torrsaker
I 2/2023 får man veta att Skatteverket avslagit föräldrars ansökningar att kalla barn Nudi och Nuud. Tar för givet att varken det respektingivande verket eller detta periodicums redaktion känner till att nud i nordöstra Roslagen med Hållnäs som centrum betecknar eller betecknade ett ’träkärl av varierande storlek tillverkat av en stock, som urholkats och försetts med botten av bräder; avsett för förvaring av torra varor’. Detta enligt bland annat egna anteckningar från 1967.
– Pelle Räf
Ordet nud finns belagt i Olands härad, Frösåkers härad och Örbyhus härad i nordöstra Uppland. Enligt Institutet för språk och folkminnens dialektsamlingar är det äldsta belägget av nud från en bouppteckning daterad 1764, men de flesta uppteckningarna är från tidigt 1800-tal. I ett av beläggen anges att det rörde sig om