Ända sedan andra världskrigets slut har engelskan målats upp som ett hot mot svenskan. Men sex av tio anser inte att engelskan hotar svenskans ställning. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.
Av ANDERS SVENSSON Illustration JENS MAGNUSSON
En av tre anser att engelskan utgör ett hot mot svenska språkets ställning i Sverige. Men en klar majoritet upplever inte att svenskans status är hotad i dagsläget. Det visar en opinionsundersökning som Novus har utfört på uppdrag av Språktidningen.
– 33 procent av svenskarna anser att engelskans utbredning är ett hot mot svenska språket, varav 6 procent anser att det är ett stort hot. 63 procent anser inte att engelskan utgör ett hot, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.
ORON ÖKAR MED ÅLDERN. Hela 51 procent av dom som har fyllt 65 år svarar att engelskan utgör ett visst eller ett stort hot mot svenskan. Oron är starkare i mindre städer och på landsbygden. Och den är mer utbredd bland svenskar som har grundskola som högsta utbildning.
Minst bekymrade över engelskan är personer som bor i storstäder och som har läst på universitet. Bland svenskar i åldern 30 till 49 år är det bara 23 procent som upplever engelskan som ett hot – vilket är den lägsta andelen i undersökningen.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, tror att det finns flera skäl till skillnaderna mellan olika grupper i samhället. Och hon tror inte att det är något språkligt kunskapsgap som förklarar skilda attityder mellan olika generationer. Den som har gått i svensk grundskola behöver i dag vara över 80 år för att det ska ha funnits en möjlighet att engelska inte stod på schemat.
– Jag tror att engelskan har en annan roll i vardagen för många som är 65 år och äldre. Engelskan är kanske inte ett språk som är närvarande på samma sätt. För många yngre är den integrerad i vardagen där man till stor del lever sitt liv nära engelskan eller på engelska, säger hon.
När det gäller yrkeskategorier är pensionärer och arbetare i allmänhet mer oroliga än studenter och tjänstepersoner.
– Har man en akademisk utbildning är det mer sannolikt att man hamnar i ett yrke där engelskan är en självklar del av arbetet. Ju mer man ser engelskan som en naturlig tillgång som man har med sig och inget man aktiverar när man är utomlands, desto mindre troligt att man tycker att engelskan är obehaglig och främmande, säger Susanna Karlsson.
Sverigedemokraternas sympatisörer sticker ut i undersökningen. Hela 41 procent svarar att svenskans ställning �
