Varje år drabbas tusentals personer av afasi efter en skada på hjärnan. Tillståndet påverkar hela språkförståelsen.
Av MATS ALMEGÅRD Foto MARTIN STENMARK
TÄNK DIG FÖLJANDE: din hjärna är ett bibliotek och de ord du använder när du talar eller skriver är böckerna som står i bibliotekshyllorna. Även om någon bok kan hamna fel då och då, är det välordnat och systematiserat på biblioteket. Så när du behöver ett ord (eller en bok) letar du snabbt upp det (den). Men plötsligt exploderar en bomb i ditt bibliotek.
Böckerna slungas huller om buller. Hyllorna har rasat och det finns plötsligt ingen ordning alls. Det går inte att veta vilken bok man får i handen – och den man väljer är med största sannolikhet oftast inte den rätta.
Så kan det kännas att ha afasi, berättar logopeden och forskaren Ingrid Henriksson, som arbetar på Enheten för logopedi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs universitet.
– En av mina patienter beskrev det så. En annan patient liknade afasin vid en ständigt pågående trafikstockning i hjärnan, säger Ingrid Henriksson, som disputerade 2009 med en avhandling om hur förmågan att skriva påverkas av afasi.
DET ÄR NÄMLIGEN inte bara talet som påverkas av afasi. Afasi är en språkstörning som drabbar en person efter en hjärnskada och den kan påverka både tal, språkförståelse, läsning och skrivande. Många personer med afasi upplever också att de blir väldigt trötta. De lider av hjärntrötthet, fatigue.
– Afasi gör att det blir svårt att hitta rätt ord, att förstå rätt, att sätta ihop ord till meningar och även att förstå meningsbyggnad. Alla språkliga modaliteter påverkas, och det är också svårt att förstå symboler, säger Ingrid Henriksson.
Varje år får 7 000–10 000 personer afasi i Sverige. Hjärnskador som uppstått genom tumörsjukdomar, våld mot huvudet eller skador efter trafikolyckor kan vara orsaker. Men den allra vanligaste orsaken är stroke, en blödning eller propp i hjärnans blodkärl. När det inträffar uppstår syrebrist i hjärnan vilket skadar nervcellerna i de drabbade områdena. Om dessa områden är i vänster hjärnhalva är risken för afasi väldigt stor, eftersom den hemisfären är viktig för språkförmågan.
– Det går inte att peka ut en liten isolerad del som ansvarar för språket, snarare handlar det om stora komplexa neurala nätverk som hanterar språk. Men det vi kan se är att vänster hjärnhalva är särskilt viktig för språket och om en person drabbas av en stroke där kan det leda till afasi. En ny
