Utropen i kollektivtrafiken och på järnvägsstationer ska tränga igenom bruset. Men samtidigt ska rösterna uppfattas som neutrala. Trots hjälp av ny teknik kan det vara svårt att hitta rätt.
AV KARIN LINDGREN STRÖMBÄCK
KVINNLIG RÖST läser meddelandet från trafikledningen för tunnelbanan i Stockholm:
”Tåg mot Telefonplan vänder vid Liljeholmen på grund av tekniskt fel på banan. Tekniker på väg till platsen.”
Så ska ett utrop i trafiken låta: det viktigaste först, vad som händer, varför och hur det ska lösas.
I Stockholms tunnelbana är alla stationsutrop manuella. En manlig röst för södergående tåg och en kvinnlig för norrgående. Samma sak på pendeltågsstationerna, med den skillnaden att där är rösterna digitala. Trafikverket står nämligen för röster och teknik på alla järnvägsstationer, inklusive pendeltågens.
Ingen annanstans i Sverige är körriktningen könsmärkt. Enligt SL, som ansvarar för trafiken, är skälet att Stockholms län har mer trafik än alla andra län tillsammans och att tåg därför ofta kommer in samtidigt på båda sidor om perrongen. Rösterna hjälper också synskadade att gå på rätt tåg.
VI MÄNNISKOR reagerar instinktivt mer på mänskliga röster än på andra ljud. Det är enligt forskning från Chalmers tekniska högskola i Göteborg en del av en överlevnadsstrategi.
Människan har också ett ofrivilligt sätt att göra sig hörd i bullrig miljö: höja rösten, sänka hastigheten och tala tydligare. Det kallas Lombardeffekten och kan användas för att testa om en person har hörselnedsättning. En hörande höjer nämligen rösten automatiskt.
– För att resenärer ska höra bra bör utropet vara kortfattat, tydligt, naturligt, med rätt uttal och pauser, säger Svante Boo på Trafikverket, som ansvarar för utropen på drygt 500 av landets järnvägsstationer och pendeltågsstationerna i Stockholmsområdet.
Att förverkliga det kan dock vara knepigt. När utropen görs manuellt blir det olika varje gång. Med en inspelad röst där meningarna klipps ihop blir det stolpigt och onaturligt. Störst chans att få rätt är med talsyntes, text-till-tal.
– De senaste fem tio åren har utvecklingen gått framåt när det gäller text till tal och i dag låter det betydligt bättre och naturligare, säger Jonas Beskow, professor i talkommunikation på Kungliga tekniska högskolan och som forskar på att utveckla talsyntes.
MEN DET FINNS utmaningar. Tekniken består av två delar: en språkmodul och en talmodul, som tillsammans utgör en mjukvara som omvandlar text till tal.
För att skapa talmodulen sp
