Fler språk är inget hinder

3 min läsning

Flera språk i tidig ålder bromsar inte språkutvecklingen. Men att börja med främmande språk redan i förskolan gynnar inte inlärningen.

Av CECILIA CHRISTNER RIAD

PÅVERKAR tvåspråkighet barns språkutveckling? Forskarna är oense. Men en ny studie pekar entydigt ut inlärningsåldern som avgörande.

– Det är tajmningen, när man börjar exponeras för språket, som avgör vilken grad av behärskning som en individ uppnår i vuxen ålder. Ju tidigare, desto bättre; under de första levnadsåren är hjärnan i en kritisk mognadsfas. Tvåspråkighet är inget hinder för detta.

DET SÄGER Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk och föreståndare för Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. Tillsammans med kolleger har han i en ny studie försökt bena ut ålderns respektive tvåspråkighetens betydelse för inlärningen av svenska. De jämförde fyra grupper: en grupp enspråkiga svenskar; en grupp tidiga tvåspråkiga som invandrat till Sverige med spanskspråkiga föräldrar när de var 3–8 år och som tillägnat sig svenskan efter spanskan; en grupp tvåspråkiga personer med en svenskspråkig och en spanskspråkig förälder som alltså börjat med svenskan lika tidigt som enspråkiga samt en grupp som adopterats vid 3–8 års ålder från ett spanskspråkigt land till Sverige av svenskspråkiga adoptivföräldrar.

– Adopterade barn glömmer sitt redan etablerade förstaspråk kort efter ankomsten till den nya språkmiljön och ersätter det med ett nytt språk. Det gör dem rent tekniskt till enspråkiga talare av sitt andraspråk.

DELTAGARNA TESTADES för uttal, uppfattning av språkljud och grammatisk känslighet för sådant som omvänd ordföljd, adjektivens kongruens (en grön tröja, ett grönt äpple, gröna tröjor), reflexiva personliga pronomen (vi sköter oss) och negationens placering, alltid i meningar med bisatser. Forskarna undersökte också behärskningen av ordförråd och idiomatiska uttryck.

– Eftersom deltagarna är vuxna personer som började lära sig svenska i barndomen, har de ingen brytning eller andra lättupptäckta svårigheter eller avvikelser. Det är först när vi utmanar deras språksystem och hur de processar språket som vi kan observera skillnader mellan grupperna, säger Niclas Abrahamsson.

OLIKA SPRÅK HAR olika system. En detaljnivå som är bra att studera är fonetisk känslighet. Hur man till exempel uppfattar klusilerna d och t i svenska och spanska skiljer sig i var man sätter gränsen för tonande och tonlös mellan de två ljuden. I testet var det ingen skillnad i uttal mellan grupperna. Men

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar