sprâköra. Bade när hon regisserar och skâdespelar är gehöret för rollfigurenas spårk absoult.
AV MATS ALMEGARD Foto JOEL NILSSON
Hon spelar tillknäppt och cool Säpo-polis i C Mores tv-serie Gråzon, mäktigt socialborgarråd i andra säsongen av SVT:s Vår tid är nu och baronessa i Georges Feydeaus pjäs Förlovningen, som under våren spelas på Dramaten i Stockholm. Och så spelar hon produktionsledare i en annan Dramaten-produktion: Erland Josephsons pjäs En natt i den svenska sommaren, som snart åker till Beijing för ett gästspel.
– Jag har aldrig varit i Kina tidigare. Det ska bli spännande. Vi spelar på svenska, och föreställningen textas på kinesiska, säger Tova Magnusson.
DET INNEBÄR ATT Tova Magnusson just nu gestaltar en rad olika personligheter med minst sagt varierande sociolekter, det vill säga språk som talas inom socialt avgränsade grupper: från överklassfrasering på Dramaten till hårt polissnack under terroristjakt.
– I manus, som självklart är den viktigaste källan när jag förbereder en roll, brukar det anges hur en rollkaraktär ska tala. Jag kombinerar det med mina egna idéer om hur en viss person kan tänkas låta.
För rollen som Säpoagenten Eva Forsberg tog Tova Magnusson hjälp av sin syster, som är polis, både när det gällde vapenträning och språk. Eva Forsberg kan säga saker som ”Ordern var tydlig. Vi agerar inte utan att ha bilden klar för oss” och ”Vi har folk som bearbetar data på henne nu.”
– Någon gång ringde jag faktiskt upp syrran från inspelningen och frågade: ”säger man verkligen så där, det låter så oerhört krystat?” Då kunde hon svara att ”jodå, det gör vi”.
– Den rollen var också språkligt intressant, eftersom Eva Forsberg är så tillknäppt. Det gällde att vara korthuggen, och verkligen tänka på att hon hela tiden är i sin yrkesroll.
EN SERIE SOM Vår tid är nu erbjuder ytterligare språkliga utmaningar, eftersom den utspelar sig under en förgången tid. Precis som det brukar vara med historiska serier försöker den fånga en tidsanda, vilket inte minst sker genom språket. I serien gestaltar Tova Magnusson ett statsråd, som mot slutet av serien får erbjudande om att bli ecklesiastikminister – dåtidens utbildningsminister – och som har för vana att tilltala sina bekanta med uppmaningar som ”lite hyfs nu, kom och hälsa”.
– Där gäller det att hitta en balans mellan en historisk trovärdighet och hur vi talar i dag. Det får varken bl
