När vuxna talar med spädbarn benämner de ofta saker och ting i omvärlden med hjälp av hur de låter, snarare än med ”vanliga” ord. Namnam, vov, brum På så sätt blir språket intressantare för barnet – och dessutom lättare att lära.
Av JOHANNA SCHELHAAS Foto PERNILLA SJÖHOLM
Det här är en ...
säger mamman till sitt barn och pekar på en ko medan barnet skrattar glatt. Detta låter helt naturligt, men vad mamman kanske inte vet är att hon precis har använt sig av ett ljudhärmande, onomatopoetiskt, ord.
Hon kunde ju ha använt sig av ett ”vanligt” ord som ko i stället, men varför säger hon ”mu”?
Om man jämför mu och ko så märker man att det för mu finns en koppling mellan ordets betydelse och dess uttal, ordets fonetiska form. Denna koppling saknas för ko. Ord som har den här kopplingen mellan betydelse och form kan kallas för ikoniska ord. De kan användas när man vill göra ljudeffekter eller beskriva något mer precist.
Med hjälp av ikoniska ord kan vi skildra vår värld, oftast bättre än med andra ord. Vi kan till exempel säga Det var en låååång resa till London, eller Giraffen var jättestooooor. Stor och lång är inte ikoniska ord i sig, men med hjälp av uttalet, variationer i rösten, kan de användas ikoniskt.
De flesta ord i de flesta språk är inte ikoniska, utan godtyckliga – eller arbiträra – det vill säga att kopplingen mellan betydelsen och den fonetiska formen saknas. Hund är till exempel ett arbiträrt ord.
Det finns inget i hund som ”avslöjar” vad ordet syftar på. Vovve är däremot ikoniskt, eftersom det kan ge en ledtråd till betydelsen. Men hundens läte återges trots detta olika på olika språk – på spanska låter den guau guau, och på sydkoreanska mung mung till exempel. Även tuppen får gala på olika sätt beroende på språk – på tyska låter den kikeriki, på svenska kuckeliku och på engelska cock-a-doodle-do. Inget av de här ljudhärmande orden låter ju exakt som en hund eller en tupp, utan de är närliggande beskrivningar av de faktiska hund och tupplätena. Knarra, pang och prassla är också exempel på ord som beskriver ljud i verkligheten – så gott det nu går.
Det finns olika anledningar till varför vi håller oss med ord som inte är ikoniska. Den vik tigaste handlar om att kunna tala om saker om inte associeras med tydliga ljud, som tavla eller spårvagnsaktiebolag. Dessutom skulle det vara ineffektivt att använda sig av ett ikoniskt ord för varje sak i stället för att bygga upp ord till genom att återanvända betydelsebärande delar av ord, morfem. Det är mer ekonomiskt att använda sig av en upps
