I spåren av vasa från en mytomspunnen färd till hela rikets angelägenhet

8 min läsning

MORA. Vasaloppet med 15 800 åkare en söndag i mars är en svensk institution i nivå med ”Idas sommarvisa” och Generalsnus. Men när blev det så? Teorierna går isär, men vi kan nog tacka ”Plex” för detta.

Text: Lars Nylin Lars Nylin sport@aftonbladet.se

Nils ”Mora-Nisse” Karlsson vinner Vasaloppet 1951.
Foto: AFTONBLADETS BILDARKIV

När Sportbladet kommer till Mora en månad innan årets Vasaloppet är vädret så långt från en snösmocka över startplatsen Berga by i Sälen som det överhuvudtaget går att komma.

Det är februari, men blyertsgrått och strilande duggregn över genomfartsgatan Vasagatan, i den buttra plus femgradiga måndagskvällen. Barmark råder kring Siljan.

Den enda snön som går att finna inom tätorten Mora är några kubikmeter grusblandat snömos i en ditschaktad hög precis vid den berömda Vasaloppsportalen. Den som alltsedan det andra Vasaloppet i mars 1923, i konstnären Gustaf Ankarcronas tidstypiska typografi förkunnat: ”I fäders spår för framtids segrar”.

Det närmar sig visserligen stängningsdags i Vasaloppsmuseet strax intill, men det känns som om dagens besökare troligen hade kunnat dela en taxi dit.

Men man behöver inte leta länge i Mora för att få en Vasaloppskänsla, hur vädret än är, vilken tid på året det än är.

Loppet och hela konceptet Vasaloppet – med även ett antal andra lopp och evenemang såväl i mars som på sommaren – är Moras blodåder på ett sätt som troligen inget annat evenemang påverkar en svensk ort.

Som om småländska Hultsfred för evigt kunnat behålla nivån på sin rockfestival, eller om det var Almedalsvecka året om i Visby.

När blev det hela rikets lopp?

Det är långt ifrån en klyscha att säga att Mora andas Vasaloppet i varje por 365 dagar om året. Det relativt stora antalet restauranger, shoppinggallerian, hotellen – för en gäst tycks allt sådant i mycket motiverade av loppet.

Det behövs heller inte särskilt mycket letande i Mora för att befinna sig mitt i en högljudd analys om loppet i allmänhet och i synnerhet frågan om hur det blev ett av våra mest folkliga evenemang.

Om skolexamenstider har sin ”Idas sommarvisa” av Georg Riedel och Astrid Lindgren är Vasaloppet troligen det enstaka sportevenemang som skulle vinna om Aftonbladet genomförde en av sina patenterade gallupar.

Att däremot exakt bestämma när Vasaloppet transformerades från något

Denna artikel är publicerad i...