Håkan Loob avslutade karriären 1996. Han är fortfarande rekordhållare i både SHL och NHL. – Jag spelade inte bara för att det är roligt, utan för att det är roligt att vinna. Den instinkten drev mig, säger gotlänningen som blev en ikon i Färjestad, Calgary och Tre Kronor.
Text: Stefan Holm
Över 40 år har passerat men Harald Lückner minns det som om det var i går. Bengt-Åke Gustafsson, hans lagkamrat i Tre Kronor och Färjestad, hade lämnat ifrån sig nycklarna till grannlägenheten i Karlstad för att spela NHL-hockey i Washington och ett av Färjestads nyförvärv flyttade in.
Hans nya lagkamrat var 19 år då, sommaren 1979. Han kom från Karlskrona men dialekten avslöjade att han hade rötterna på Gotland. Hans namn var Håkan Loob.
– Vi visste att han var en lovande spelare och han presenterade sig direkt genom att göra mål i debuten mot Skellefteå borta. Han sköt inte hårdast och åkte inte snabbast men satte passningarna på klubban och sköt där målvakten inte stod. Han var en extrem talang. I en vanlig match kunde han svara för två–tre mål och ett par assist. Det var ungefär som Gretzky i NHL. Hans rekord på 76 poäng är helt otroligt. Jag tror inte att någon kommer att slå det. Håkan hade en sådan jävla touch på allting, enorm balans och var en extrem tävlingsmänniska. Våra träningar var på liv och död. Han kunde offra en arm för att vinna och gjorde många poäng i tredje perioden. Motståndarna blev trötta men han var lika snabb i sista som första bytet. Han är den absolut största spelaren vi har haft, säger Lückner.
Bodde hos Rundqvist
Kjell Glennert, klubbens ordförande, gnuggade händerna av lycka efter debuten och han skulle fortsätta med det. Den ekonomiskt sinnade kronofogden hade på nytt visat att kvalitet inte behöver kosta. Som många gånger tidigare lät han spelarna fungera som scouter. Tommy Samuelsson och Thomas Rundqvist, födda 1960 och årsbröder med Loob, blev tillsagda att smörja mål- och poängmaskinen under ett juniorlandslagsläger i Västerås och då gjorde de det.
Håkan Loob nappade och skrev på ett kontrakt som gav honom en bruttolön på 1 500 kronor i månaden och tillgång till Bengt-Åke Gustafssons lägenhet och bil, en Renault 14.
– Glennert brukade skoja lite grand: ”Hos oss är spelarna de bästa värvarna.”
Det fanns inga agenter på den tiden så jag och Tommy fick i uppdrag att bearbeta honom och fråga om han var intresserad av att röra på sig. Efter säsongen kom Håkan till Karlstad och hälsade på
