”fackligt arbete” på lillejulafton

November smyger igång igen. Det är som att månaden tassar in på tå, drar för gardinerna och viskar: nu blir det mörkt. Och man vet ju det, man har varit här förut. Ändå känns det alltid lite tyngre, s

”Per Penna” Hemmets Journal 205 07 Malmö per.penna@egmont.se Teckningar: Neil Hourihan I somras hade vi en syskonträff och åkte till den by där vår morfar bott som ung. Han dog relativt ung, så ingen

Sverige inför kokslovet, för att spara på kol eller koks som man eldade på den tiden. Vintrarna var vid den här tiden kalla och skolorna kostsamma att värma upp. Kriget som rasar leder även till att d

Alma drog jackan tätare runt sig och virade halsduken ett extra varv runt halsen. Trots kylan och den isande vinden njöt hon i fulla drag. Det var något särskilt med hösten i små lantliga byar, med do

»Bergens fria söner« kallades ibland de arbetare som runt sekelskiftet 1900 bröt sten i de svenska kustlandskapen. Och visst innehöll jobbet i den expansiva stenindustrin viss frihet. Men framförallt

Han kommer vid samma tid varje dag: En kvart över nio. Han beställer kaffe, en ostfralla och en mazarin. Utom på fredagar då han byter ut mazarinen mot en napoleonbakelse, för man måste unna sig något