Stina Loo, släktforskare och medarbetare i Släkthistoria.
När min släktforskarkollega Fredrik Mejster en regnig dag sommaren 2021 frå gade oss andra i dåvarande DNA teamet om vi ville vara med på tv trodde nog ingen att vi nästa år skulle fira premiären av tv serien Genjägarna.
Pandemin var i full sving. Världs läget var verkligen dystert. Men Fredriks fråga förändrade allt för mig, och slog upp en dörr som jag aldrig trodde skulle öppnas.
Vi var törst skeptiska till underhållningsvärdet i programidén. Arbetet med att leta okända pappor är visserligen spännande, men kanske inte hela tiden. Timmarna som läggs på att bläddra i kyrkböcker och granska dna-matchningslistor skulle för en utomstående vara lika underhållande som for en icke-golfare att titta på en evighetslång golftävling. Jag såg framför mig hur tittarna skulle somna framför tv;n, medan jag och mina kollegor fortsatte att bläddra och bläddra...
TACK OCH LOV hade vi med proffs att göra. Risken för att tv-tittarna skulle somna visade sig vara obefintlig. Var producent Lisa och hennes team pä SVT i Göteborg har skapat viktiga och underhällande program i evigheter. Vi var i trygga händer, vilket gjorde oss tv-amatörer så lugna det går att bli med en kamera i nyllet och omtag ningar i det oändliga. Undantaget var Peter Sjölund, som var mer van att bli filmad.
Jag bestämde mig tidigt för att inta en undanskymd plats i tv-produktionen. Lisa var dock av en annan åsikt. Jag och Ingeborg Arvastsson fick bilda ett team. Det passade oss bra, för det var vi redan. Jag lugnade mig med att tänka: att leta okända pappor inför kameran skulle väl inte skilja sig så mycket från att leta okända pappor ofilmad. Jag skulle bara vara mig själv och göra mitt jobb. Trodde jag i alla fall...
AV SVT FICK vi låna mobiler och mobilstativ. Det tog ett tag att hitta rätt vinkel på skrivbordet hemma och bli van vid selfiepinnen. Filmen skulle sedan skickas till produktio nen i Göteborg, och det gällde att trycka på rätt sändknapp. Skickade man fel kom det istället till den lokala nyhetsredaktionen.
Efter audition med potentiella del tagare tvingades vi att välja ut vilka personer vi skulle jobba vidare med. Det var svårt. Vi ville ju hjälpa alla.
Sedan kunde vi äntligen sätta igång att leta pappor! Vår resa genom histo rien tog oss till Sveriges alla hörn. I Alfta i Hälsingland gick jag, Inge borg och Anna Edin nästan vilse. I kyrkböckerna alltså.
Med kameraman och pro
