I år grattar vi Ikea, den nyblivna 80-åringen som gjort stort avtryck på svensk inredningshistoria. Häng med genom decennierna!
Text HELENA NILSSON Foto IKEA
INGVAR KAMPRAD var bara 17 år när han grundade Ikea. Året var 1943 och den lilla postorderfirman sålde bland annat pennor, nylonstrumpor och väskor. När den första katalogen lanserades 1951 fanns också flera möbler i utbudet. Den förnäma soffgruppen Excellent av polerad björk, och den moderna öronlappsfåtöljen MK, för att nämna några. Att satsa på möbler visade sig vara ett genidrag. I efterkrigstidens Sverige blomstrade ekonomin, och intresset för heminredning växte. På H 55-utställningen visade Lena Larsson upp det nya allrummet med plats för hela familjen, och i slutet av årtiondet gjorde teven entré i våra hem.
Nu skulle folkhemmet inredas och det gjordes gärna med teak, blommiga mönster, stringhyllor och plastdetaljer.
UNDER MILJONPROGRAMMETS årtionde byggdes det som aldrig förr i Sverige. Nu skulle man råda bot på trångboddheten och bostadsstandarden höjas. När det blev dags att inreda de nya hemmen besökte man kanske något av Ikeas fyra varuhus i Sverige. På 60-talet öppnade det enorma varuhuset i Kungens kurva där möblerna visades upp i små inspirerande grupper och kunderna själva fick hämta sina varor i Tag-själv-lagret. Där kunde man hitta Gillis Lundgrens färgstarka fåtöljer i polyeter, Karin Mobrings sittgrupp Katinka av formböjd plywood, och stolen Ögla inspirerad av Thonets klassiska kaféstol. När Öglan återlanserades för några år sedan hade den bytt namn till Bjurån. Det satsades också stort på hemtextilier. Den danska textilkonstnärinnan Bitten Højmark fick i uppdrag att rita mattor och gardiner, Sven Fristedt ritade flera mönster, och i sortimentet fanns också tyger designade av Viola Gråsten.
ÅR 1976 DELADES ”En möbelhandlares testamente” ut till alla anställda på Ikea. Ingvar Kamprad ville försäkra sig om att företaget utvecklades på rätt sätt och sammanfattade sina idéer i 9 teser. I den första, slog han fast att sortimentet var företagets identitet. Möbler och inredning skulle upplevas som typiska för Ikea, och vara enkla och rättframma. Under 70-talet visade det sig att det som var typiskt för Ikea också var vad som gick hem hos konsumenterna. Brunt och orange, heltäckningsmattor, manchestertyger, stålrör och trä, trä och ännu mer trä. Helst furu. Bland nyheterna detta årtionde fanns Karin Mobrings populära fåtölj Amiral, sidobordet Lack och Gillis Lundgrens bokhylla Billy,
