Från klassrum till finrumskolplanschens nya liv

3 min läsning

Från pedagogiskt verktyg till dekorativ inredningsdetalj med retrokänsla. Den klassiska skolplanschen har gjort en resa och fått nytt liv.

AV EVA WREDE FOTO AUCTIONET, STOCKHOLMS AUKTIONSVERK, DIGITALT MUSEUM

I dagens skola finns ett överflöd av fritt tillgängliga bilder, men så har det inte alltid varit. Backar vi drygt hundra år tillbaka i tiden, till sekelskiftet 1900, klagade folkskolans lärare över bristen på visuella hjälpmedel. De skolplanscher som då fanns i svenska klassrum hade ofta köpts in från utländska förlag och var inte alltid anpassade till den svenska undervisningen.

På 1910-talet började lärarna efterlysa planscher med tydligare koppling till svenska förhållanden. Och efterlysningen hörsammades – på 1920-talet hade svenska förlag byggt upp en omfattande produktion. Under de gyllene åren fram till slutet av 1950-talet var svenska planscher till och med en exportvara.

Det stora utbudet omfattade alla typer av motiv som kunde kopplas till Undervisningsplan för rikets folkskolor, den läroplan som gällde 1919–1955. Ett otal planschserier över växt- och djurlivet togs fram, ofta i samarbete med framstående professorer vid olika lärosäten. Till geografiundervisningen efterfrågades kartor av olika slag. Och i detaljrika bilder skildrades historiska händelser och miljöer. Efter andra världskriget kom också allt fler planscher för undervisning i engelska.

Två av marknadens framgångsrika förlag var PA Norstedt & söner AB och Svenska skolmaterielförlaget Gunnar Saietz AB. Båda vände sig till svenska konstnärer och illustratörer som målade och tecknade på uppdrag. Några av de flitigast anlitade var Nils Tirén, Max Richter, Gerd Rissler och Olle Hagdahl.

I slutet av 1950-talet kom ny teknik som gjorde det billigare att trycka färgbilder. Läroböckerna fylldes med allt fler illustrationer som snart skulle konkurrera ut de kostsamma planscherna. Vid mitten av 1960-talet var skolplanschernas gyllene era definitivt över.

I dag är gamlaskolplanscher ett stående inslag på loppisar och auktioner. Mest eftertraktade är välbevarade exemplar med botaniska och zoologiska motiv. Vid budgivning kan priset för en plansch i sällsynta fall stiga över tusenlappen, men de allra flesta säljs för mellan 300 och 500 kronor. Ofta säljs flera planscher tillsammans och då kan styckpriset bli ännu lägre.•

Solros, ca 80 x 110 cm, Gumperts skolmateriel. 3
Köksväxter IV, ca 70 x 100 cm, Max Richter, PA N

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar