En glimt av 30-talet

3 min läsning

Sallys lilla lägenhet ligger i Malmö, i ett hus från 30-talet. Det passar alldeles utmärkt för just 30-talet och art déco är vad hon tycker om att inreda med.

TEXT LINDA HELLEVIK FOTO SOFI SYKFONT

De två låga tunga fåtöljerna är typiska art déco-modeller med sina lejontassar och detaljer i mörkbonad björk. På ryggstödet ligger små virkade dukar, antimakassarer. De blev vanliga i slutet av 1800-talet och skulle skydda stoppade möbler från makassaroljan som herrarna använde som hårolja. Det lilla rökbordet från 30-talet saknar glasskiva. Bordslampan har fot i tenn och rosa fransskärm. På väggen hänger två spegellampetter i tenn på var sin sida om några äldre porträtt i ovala ramar.

Några minuters promenad från Sveriges äldsta folkpark, i det populära området S:t Knut i Malmö, bor Sally Alebo Nelson tillsammans med adoptivhunden Puri. Den lilla tvårumslägenheten ligger i ett bostadshus från 30-talet, fasaden mot gatan är i dag utbytt mot tegel, men originalfönster avslöjar åldern på huset.

– När jag flyttade in hade den tidigare ägaren totalrenoverat lägenheten och satt in ett modernt kök i vardagsrummet för en mer öppen planlösning. Jag rev ut allt från parketten till Ikeagarderoberna och köpte ett gammalt 50-talskök på Facebook som jag monterade upp i det tidigare originalköket, berättar Sally.

Sally har alltid varit intresserad av gamla prylar, vintagekläder och inredning från förr, tidigare var det 50-talet som gällde men nu intresserar hon sig allt mer för 30-talets art déco.

– Stilen innehåller så många intressanta detaljer, och jag dras till formerna och färgerna. Art déco inger en tyngd och ett lugn. Moderniteter gör mig stressad så jag har ingen tv eller något annat fult, jag tycker om att leka mig fram i livet och föreställer mig gärna att jag lever i en annan tid, säger Sally.

Sally har en förkärlek för gamla tidskrifter, fotografier och äldre porträtt som hon gärna dekorerar väggarna med.

– Jag tycker om att ha porträtt av främlingar på väggen, jag brukar sitta och fundera på hur deras liv har sett ut.

Hundporträttet är arvegods efter min pappa, han hade det på väggen hemma och berättade alltid för oss att det var hans morfars hund Mignon. Det porträttet har alltid varit extra kärt för mig, berättar Sally.

Sally dras till det som hon tycker är fint och kan köra flera timmar för att hämta upp sitt senaste fynd, hon har varit ute på må


Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar