Med ljus & lykta
På 60-talet tändes ljuslyktor i många svenska hem. Under några decennier gick produktionen av lyktor för högtryck på de svenska glasbruken.
AV ÅSA ALBINSSON FOTO AUCTIONET, BUKOWSKIS, DIGITALT MUSEUM/KULTURPARKEN SMÅLAND, JÖRGEN LUDWIGSSON/KULTURPARKEN SMÅLAND MFL TACK TILL ROGER SVENSSON, MARIA PERERS, LOTTA WALL/HEMBYGDSFÖRENINGEN GAMLA REIJMYRE, BERGDALA GLASTEKNISKA MUSEUM
Ljuslykta, stämningslykta, bordslykta … Kärt barn har många namn. Och i ett land med fyra vintermånader uppskattar vi svenskar alla ljuspunkter vi kan få.
Under 30- och 40-talet, när det elektriska ljuset hade slagit igenom, blev levande ljus omoderna. Det var först i slutet av 50-talet och början av 60-talet som stearinljuset gjorde comeback, men då snarare som stämningsskapare än som nödvändig ljuskälla. Ljuslyktorna från tiden, ofta tvådelade och på fot, bär också nostalgiska drag av äldre fotogenlampor.
I början av 60-talet får de gamla stearinljusen konkurrens från en ny typ av ljus. Värmeljusen hade tidigare använts för varmhållning av mat och tekannor (det är därför de kallas för tealights på engelska). Små lyktor för värmeljus passade perfekt in i tidens mer avslappnade sätt att umgås, och de började ställas ut på soffbord och middagsbord. Nu var mysigt ordet på modet.
– Bort med finrum och söndagsmiddag på linneduk med ljusstakar som måste putsas och fram med med mer rustika serviser och tekoppar i stengods, ljusbrickor med blockljus och så klart ljuslyktor, säger Maria Perers som är designhistoriker och antikvarie på Dalarnas museum.
Ljuslyktorna för värmeljus blev en god affär för de svenska glasbruken – de var populära och lättsålda. På Reijmyre ritade Tyko Axelsson och Paul Kedelv ljuslyktor som Pärlan, Kaskad och Idyll. Det var lyktor som älskades av publiken.
– Under 60–70-talen var Reijmyre ett stort turistmål, med restaurang och butik. Ljuslyktorna var små och billiga och det var många turister som köpte med sig lyktor hem, berättar Lotta Wall från Hembygdsföreningen Gamla Reijmyre.
Även Hans-Agne Jakobsson i Markaryd tillverkade en hel rad ljuslyktor, för såväl fotogen som olja och stearinljus. I början av 70-talet fanns det över 600 modeller av lampor och lyktor att välja mellan.
Många av Hans-Agne Jakobssons tidiga ljuslyktor är anpassade efter Liljeholmens stämningsljus 135, som hade en diameter på 32,5 mm. Så småningom anpassades lyktorna efter de alltmer populära värmeljusen med aluminiumkopp. •
Om guiden
Guiden visar svenska ljuslyktor i bordsmodell med kupor i färgat glas, 50–80-tal. För varje ly
