Han hade en särdeles förmåga att tolka texter och hitta rätt stämning i sina bilder. Under sex decennier skapade Ib Thaning illustrationer som vann tidningsläsarnas hjärtan och reklamvärldens aktning.
AV ULRIKA NORBERG ÖGRIM FOTO RUTH HARTHERN, UR UTSTÄLLNINGSKATALOGEN ”IB THANING ILLUSTRATÖR” TACK TILL JERRY BENGTSSON, JACOB WIBERG, IB THANINGS BARN
GRAFISKT
Enkelt uttryckt är det illustratörens uppgift att locka in läsaren i en text eller att väcka konsumentens intresse för en produkt. Just det gjorde Ib Thaning under ett långt och framgångsrikt yrkesliv. Hans sätt att arbeta var banbrytande, och med sina illustrationer och sin formgivning gav han liv åt veckotidningarnas noveller och skapade genial reklam.
– Ib såg sig själv som en kommunikatör av känslor. Han var oerhört noggrann och kunnig, säger Jerry Bengtsson, en av grundarna av Reklam & Designhistoriska Föreningen och initiativtagare till utställningen Ib Thaning – illustratör som visades 1997.
Ib Thaning föddes 1916 i Köpenhamn, där han också växte upp och utbildade sig på Kunstindustriskolen. Som ung hittade han kärleken i Ruth och de fick tre barn tillsammans. Under andra världskriget tvingades familjen fly från det ockuperade Danmark, eftersom Ruth var av judisk börd. Hösten 1943 kom de till Sverige där Ib och Ruth, även hon skicklig illustratör, hade fått erbjudande om jobb på förlaget Aller i Helsingborg. Genom åren kom Ibs teckningar att publiceras i tidningar som Året Runt, Allers och Femina. Samtidigt gjorde han sig känd som en vass reklamtecknare och låg bland annat bakom kampanjen för Coca-Cola när drycken lanserades i Sverige 1954.
Oavsett om Ib illustrerade för veckopress eller tog reklamuppdrag, så var han noga med att hans alster inte skulle kallas konst, berättar barnbarnet Jacob Wiberg, redaktör för Populär Historia.
– Morfar ansåg att teckningarna var arbetsmaterial, inte konstverk. Självklart tyckte han att det var kul om någon hängde upp en av hans illustrationer på väggen, men han ville egentligen inte att de skulle likställas med konst.
I katalogen som gjordes till utställningen i Malmö beskriver Ib själv sitt arbete:
”Hur sött flickan än ler mot dig, så kom ihåg att bilderna du ser (…) är utspekulerade, målinriktade. De siktar på en bestämd läsekrets eller kategori av köpare. (…) Att konstruera en bild med just denna egenskap: att kunna sälja, har varit mitt intresse, livet igenom.”
Genom åren samarbetade han med flera kända modeller, bland
