Éva Németh är formgivaren bakom signaturen NÉ. Hon förnyade ungersk textildesign och på 70- och 80-talet nådde hennes bildvävar hela vägen till de svenska hemmen.
AV ÅSA ALBINSSON FOTO GÁBOR PALOTAI, AUCTIONET, BUKOWSKIS, LAURITZ M FL TACK TILL GÁBOR PALOTAI
Vad Éva Németh skulle arbeta med stod klart redan på 50-talet när hon gick på motsvarigheten till Konstfack i Budapest. Hennes professor uppmuntrade henne att ägna sig åt formgivning av mattor. Hon hade begåvningen och känslan, ansåg han, och Ungern behövde egna formgivare.
– Det var då allting började – musik, litteratur, formgivning, film och inredningsarkitektur blev väldigt stort i Ungern på 60-talet. Så hon fick beställningsuppdrag på en gång, bland annat från statliga myndigheter, som var de som hade råd att köpa konsthantverk, berättar Éva Némeths son, grafiska formgivaren Gábor Palotai.
1966, efter några år som frilansare, fick hon jobb på det stora vävkooperativet Csaba i staden Békéscsaba i sydöstra Ungern. På fabriken fanns 1 500 väverskor, Éva Németh blev ensam formgivare och ansvarade för all produktion.
Ledningen gav henne fria händer att förnya fabrikens formgivning och hon fick lära sig att anpassa sina mönster till serieproduktion. I en tv-intervju från tidigt 80-tal berättar hon att ”det var som att börja om från början igen”. Själv ville hon skapa textilier med massor av färger och former, men den industriella produktionen krävde att mönstren förenklades och stramades upp. Samarbetet mellan den unga formgivaren från storstaden och fabrikens väverskor bidrog samtidigt till att Éva Németh utvecklade sin unika stil med stiliserade hästar, fåglar och människor. Fram till 90-talet ritade hon hundratals mönster för Csaba.
Hon tillbringade mycket tid bland väverskorna på fabriksgolvet, inte sällan med en cigarett i handen.
– Det rådde rökförbud i hela fabriken, men inte för henne, säger Gábor Palotai.
Éva Németh ville göra design för hemmen, men att komma in på den inhemska marknaden var svårt. I 60-talets Ungern föredrog man fortfarande en traditionell småborgerlig inredningsstil, något som Éva Némeths moderna mönster bröt emot. Hennes vävnader sålde nästan inte alls i hemlandet, men intresset var desto större i Västeuropa och USA – ungefär 80 procent av mattorna och bonaderna gick på export.
– Fabriken var inte inriktad på exportmarknaden från bö
