Jag önskar att alla människor föddes utan handikapp och kunde leva långa friska liv, obehindrade av något annat än sina medfödda talanger, de färdigheter som de har förvärvat och sina egna ansträngningar för att förverkliga sina livsval. Betyder det att jag är nazist?
TEXT PATRIK LINDENFORS
FRAMTIDEN BJUDER på utmaningar av en omfattning som mänskligheten aldrig tidigare stått inför, särskilt när det gäller klimatförändringar och de snabba framstegen inom artificiell intelligens. Men om vi klarar av dessa utmaningar, bär framtiden också på stora möjligheter, särskilt inom bioteknikens område.
Utvecklingen inom genteknik går just nu i en rasande takt. Den mest framstående metoden är CRISPR, som gör det möjligt att klippa och klistra i DNA. Förutom att den kan användas för att skapa nya grödor och friskare boskap, kan den även komma att tilllämpas på människor.
Tekniken kommer att vara särskilt effektiv i kombination med förbättrade diagnosmetoder, vilka ger bättre möjligheter att uppskatta risken för specifika genetiska sjukdomar och ge genetiska indikationer om olika personlighetsdrag.
Den här möjligheten är inte ny. Kombinationen av diagnostik och åtgärder har redan haft stora konsekvenser. I Sverige har vi fri abort och en välutvecklad fosterdiagnostik. Detta har till exempel lett till att det i dag föds färre barn med Downs syndrom än någonsin tidigare.
Det betyder dock inte att barn som föds med funktionsvariationer är mindre älskade av sina föräldrar eller mindre välkomna i samhället. För det första har vetenskapliga framsteg bidragit till att människor med funktionsvariationer har bättre förutsättningar än någonsin för ett gott liv. För det andra har inte bara vetenskapen utvecklats, utan även vår etik. I dag anser vi det vara förkastligt att gömma undan människor med funktionsvariationer, vilket man gjorde tidigare.
I takt med att vi har lärt oss mer om medicin, säkerhet, etik och hälsosamt leverne, har vi blivit bättre på att förebygga, hantera och anpassa oss till livets utmaningar. Vi har till och med lyckats skjuta upp döden till åldrar som tidigare betraktades som extremt höga.
DESSA FRAMSTEG medför dock nya etiska dilemman. Ingen, förutom kanske de mest extrema religiösa fundamentalisterna, ser problem med att bota sjukdomar hos barn genom metoder som medicinering, opera
