Hjärnans framtidsplanerande och dagdrömmande nätverk är både medvetna och omedvetna, både ändamålsenliga och kaotiska.
TEXT DAVID BÄCKSTRÖM
FANTASINÄREN kroppslig, tänkande verklighet för oss. Vi använder den för att konkretisera känslor, idéer och vaga intuitioner. Fantasin gör våra inre liv lika verkliga för oss som yttervärlden – ibland ännu verkligare. Det finns goda skäl till det. Den inre verkligheten behöver hos oss människor vara så påtaglig att den kan styra våra beteenden och strävanden.
Flera mekanismer får det att fungera. Nervimpulser kan hos människor och andra däggdjur ledas motströms i hjärnan, från högre associationsområden till de hjärnområden som hanterar sinnesintryck. Denna process fyller ut ofullständiga yttervärldsförnimmelser i vår varseblivning, och en bieffekt hos människor verkar vara att samma typ av utfyllnad kan aktiveras spontant när vi tänker. Genom associationer. Vi aktiverar då sinnena baklänges och skapar mentala bilder.
Det finns naturligtvis skillnader mellan fantasi och yttervärldsperception. Medan varseblivning av världen omkring oss gör att vi tror på en yttre realitet, är fantasier friare. Vi kan se händelser framför oss, till exempel att vi planerar jakt på stora bytesdjur. Vi kan se rena sagovarelser som troll och häxor – och samtidigt veta att vi bara ser detta för vår inre blick. Vi ser orealistiska saker: en öppen dörr bland molnen, en koala med silverhjälm i ett träd eller jättefåglar med hundhuvuden. Till skillnad från både minnen och yttervärldsperceptioner kan fantasin måla upp sådant som vi aldrig har sett tidigare; både sådant som är önskvärt och sådant som inte är det. Vi använder dessa delar av fantasin när vi tänker på framtiden eller på det som bekymrar oss. Man kan därför säga att fantasin är vår kognitiva, inre varseblivning.
En annan sak som skiljer fantasier från yttervärldsperceptioner är att de är medvetet exklusiva. Fantasier är synliga endast för oss själva. De är i själva verket ofta så privata att vi noga väljer vilka personer vi vill dela med oss av dem till. Vi känner oss åtminstone delvis ansvariga för dem. Detta skiljer våra vakna fantasier från sömnens drömmar, där vi uppfattar oss själva som frånvarande eller åtminstone passiva.
FANTASIN HAR VARIT avgörande för vår evolution som människor. Den ligger till grund för ett flertal viktiga funktioner. Ofta har den en motiverande effekt. Den speglar önskningar och idéer om det förflutna, det nuvarande eller det framtida, o
