Neurovetaren, filosofen och författaren/poddaren Sam Harris samtalar här med Anil Seth, neurolog och medvetandeforskare, om »det svåra problemet«, om språkets roll i medvetandet och om djurs medvetande.
SAM HARRIS: Våra definitioner av medvetandet är cirkulära. När vi definierar begreppet byter vi bara ut det mot andra ord, till exempel förmågan att känna och uppleva, uppmärksamhet, subjektivitet eller upplevelser. Även termen qualia [som smaken av choklad eller upplevelsen av färgen röd] är förmodligen beroende av det odefinierade begreppet medvetande.
ANIL SETH: Ja, det råder begreppsförvirring. Jag blir ofta förvånad över hur folk blandar samman medvetande och självmedvetande. Vår upplevelse av självet är en del av våra medvetna upplevelser, men bara en underkategori till de upplevelserna.
SAM HARRIS: Filosofen Thomas Nagel lade fram en definition av medvetandet i sin berömda essä »What is it like to be a bat?« Delar av den lyder ungefär så här:
Medvetande är ett utbrett fenomen. Det förekommer på många nivåer i djurriket. Det råder ingen tvekan om att det finns i oräkneliga former som vi omöjligt kan föreställa oss, på andra planeter i andra solsystem över hela universum. Att en organism är medveten innebär en upplevelse av att vara den organismen, att medvetande är förknippat med upplevelser ur just den individuella organismens perspektiv.
Vad anser du om Nagels definition?
ANIL SETH: Den är mycket bra. Man kan tänka sig att medvetna upplevelser av världen och av självet består av olika komponenter. Och att det finns en fysisk, biologisk, kanske informationsmässig grund för de skillnaderna.
SAM HARRIS: I dina arbeten har du förklarat varför vi inte behöver ödsla så mycket tid på det så kallade svåra problemet.
ANIL SETH: Det svåra problemet är en av de filosofiska idéer som har haft störst inflytande på medvetandeforskningen under de senaste tjugo åren. Här ryms den stora gåtan om varför en del fysiska system också har en inre värld, till skillnad från bord, stolar och förmodligen alla dagens datorer. Poängen med det svåra problemet är att det drar en skiljelinje gentemot det så kallade lätta problemet.
Det lätta problemet, enligt filosofen David Chalmers, handlar om att ta reda på hur hjärnan fungerar biologiskt och kemiskt i termer av dess funktioner, på alla detaljnivåer: hur perceptionen fungerar, hur det går till när vi yttrar oss och när vi förflyttar oss i världen, hur hjärnan ger upphov till varseblivning, tänkande och beteende. Det svåra problemet handlar om att fö
