Han är en farlig ledare som gör farliga saker.
AV PAUL MADDRELL
Foto taget av Vita husets chefsfotograf.
I BÖRJAN AV 1990-TALET, när Vladimir Putin var vice borgmästare i Sankt Petersburg, uppmärksammades han av en psykolog som var ledamot av stadens fullmäktige, Viktor Talanov. Han gjorde en studie av Putin där han drog slutsatsen att en av dennes grundläggande psykologiska egenskaper är en mycket hög risktolerans.
Som Rysslands ledare har Putin konsekvent uppvisat denna egenskap, medan västländer lika konsekvent har misslyckats med att inse dess betydelse och reagera på lämp ligt sätt. Deras underlåtenhet att införa kraftiga sanktioner mot Ryssland uppmuntrade Putin att tro att hans aggression mot Ukraina inte skulle möta något större motstånd.
Sedan Putin tog makten år 2000 har han genom förtryck och laglöshet etablerat en auktoritär regim. Allmänna val har förvandlats till humbug, eftersom oppositionspartier och deras kandidater har hindrats från att ställa upp. Dessutom förfalskas resultaten ge nom att påhittade röster från icke-existerande väljare tilldelas Putin och hans parti.
Massmediernas självständighet har upphört. Oligarkerna Boris Berezovskij och Vladimir Gusinskij drevs i exil för att deras medieimperier hade inflytande över folkopinionen och var kritiska mot Putin. Deras TV-kanaler, Gusinskijs NTV och Berezovskijs ORT, hade år 1996 hjälpt Boris Jeltsin att vinna presidentvalet.
Gusinskijs mediegrupp Media-Most togs över av Gazprom, det statligt ägda gasbolaget. Berezovskij tvingades sälja sitt aktieinnehav i ORT till oljemagnaten Roman Abramovitj, i väst mest känd för att han tills nyligen har ägt det engelska fotbollslaget Chelsea. ORT har sedan dess också blivit ett propagandaorgan. Den tredje oberoende TV-kanalen, TV-6, tvingades i likvidation. Följaktligen kom samtliga nationella tv-kanaler ganska snabbt i Putins händer eller under hans inflytande.
År 2003 vände Putin sig mot Yukos, det största oljebolaget i Ryssland, och dess ordförande Michail Chodorkovskij. Dennes synder var att han finansierade andra partier än Putins i Rysslands parlamentsval och var kritisk till regimens korruption.
Putins regim åtalade Chodorkovskij med falska påståenden om förskingring och skatteflykt, konfiskerade hans företag och överförde det mesta till ett statligt oljebolag, Rosneft.
