Även om förvärvet av hans kranium var en märklig engångsföreteelse i Vetenskapsakademiens moderna historia, förvaltar Akademien hans litterära kvarlåtenskap – som numera anses så värdefull att arkivet har utsetts till världsminne av Unesco.
TEXT CHRISTER NORDLUND
Strax bakom honom står överbibliotekarie Wilhelm Odelberg, som inledningsvis försökte införskaffa skallen direkt från dess ägare i England.
F O T O G R A F I E T H Ä R intill fångar en sällsam händelse i Kungl. Vetenskapsakademiens moderna historia. Det är den 5 april 1978 och en skara dignitärer har samlats i sessionssalen för att bevittna hur Akademiens vaktmästare ceremoniellt placerar ett kranium på en kudde av svart sammet. Det är inte vilket kranium som helst. En månad tidigare hade det anrika auktionshuset Sotheby’s i London bjudit ut objektet till försäljning under rubriken »Swedenborgs skalle«. Presentationen löd:
An original skull apparently of Emanuel Swedenborg (1688–1772), the celebrated Swedish scientist, savant philosopher and theologian, founder of the New Jerusalem (or Swedenborgian) Church.
Nu hade kraniet genom Vetenskapsakademiens försorg införskaffats och förts till Stockholm för att beskådas, studeras och fotograferas. Därefter skulle det läggas i Sweden borgs sarkofag i Uppsala domkyrka, där en särskild minnesgudstjänst hölls den 4 maj.
Att Vetenskapsakademien på detta sätt engagerade sig i en skalle från 1700-talet kan måhända förefalla märkligt. Men händelsen hänger samman med en lång tradition i Akademiens kunskapshistoria, som handlar om vården av Swedenborgs minne.
Kopplingen mellan Vetenskapsakademien och Swedenborg går tillbaka till 1740, då han valdes in som ledamot nummer 60 på förslag av Carl von Linné. Swedenborg stod då på krönet av sin karriär som vetenskapsman och var dessutom en berest och respekterad ämbetsman, tillika riksdagsman. Vid sidan av sitt arbete vid Kungliga Bergskollegiet, det ämbetsverk som ansvarade för den statliga kontrollen av gruvnäringen i Sverige, hade han utvecklat ett kreativt naturfilosofiskt författarskap som behandlade allehanda geologiska och kosmologiska ämnen, såsom materiens uppbyggnad och universums upp komst och utveckling. Han studerade även hjärnans anatomi och gav sig på att utreda frågan om själens natur och odödlighet, liksom förhållandet mellan den fysiska och den mentala världen.
Så särskilt
