För bara drygt femtio år sedan anlades trädgårdar som skulle vara perfekt ansade och inte minst innehålla grällt blommande rabatter utan tanke på växternas ståndort och ursprung. Detta skulle dock ändras medBeth Chatto– en trädgårdspionjär som föddes för ett drygt sekel sedan och som kom att förändra vår syn på hur och vad vi vill odla i våra trädgårdar.
AvMIRA TEGMANfotoBETH CHATTO GARDENS
Det går faktiskt att koka ner hela min utbildning till trädgårdsmästare till fem ord: rätt växt på rätt plats. Det betraktas som en självklarhet idag, men låt oss nu backa bandet till tidigt 1970-tal. Föreställ dig ett besök på världsberömda Chelsea Flower Show. Rad efter rad med perfekta te-rosor och starkt blå riddarsporrar i givakt visas upp i montrarna. Inga svampangrepp, inga gnaghål från insekter. Växterna presenteras helt utan sammanhang och med fokus på blomman, som visas upp likt ett strålande smycke. Domarna belönar perfektion. Klipp till Chelsea 2023. De stora visningsträdgårdarna tycks tävla i vem som skickligast kan efterhärma naturen och locka flest insekter. Maskrosor figurerar.
Så vad var det som hände på vägen? Vad föranledde det stora trendskiftet i hur vi vill odla våra trädgårdar? Jo, Beth Chatto hände och så här gick det till.
BIOLOGI OCH IKEBANA
Beth Chatto föddes 1923 i Essex och växte upp på landet under enkla omständigheter, med trädgårdsälskande föräldrar. Hon utbildade sig till lärare och gifte sig som tjugoåring med Andrew Chatto som var biolog till yrket och hade ett stort intresse för växters naturliga ursprung och anpassningsförmåga.
Under 1950-talet levde paret på Andrews familjs fruktfarm i Essex. Beth var hemmafru och hade två små döttrar när hon (som trogna Rum Ute-läsare vet) mötte och klev in i konstnären Cedric Morris trädgård och egensinniga värld. Resten av England odlade petunior och rabattrosor, Cedrics trädgård däremot var full av ovanliga växtfynd från hans många resor. Limegröna euphorbior, näpna kungsängsliljor och smutsrosa vallmor fångade Beths intresse.
Hon hade redan rykte om sig att vara en begåvad blomsterdekoratör. ”Blomsterklubbar” var ett vida spritt fenomen i efterkrigstidens England då blomsterarrangemang sågs som en uppbygglig aktivitet för fruarna. Beth särskilde sig dock. Hon älskade estetiken hos ikebana, de japanska arrangemang som med små medel vill fånga naturens harmoni, balans och
