För att skapa en trädgård i japansk anda krävs varken exotiska växter, attribut, eller en stor yta. Låt i stället den nordiska naturen visa vägen ihop med japansk känsla för rofylld enkelhet, komposition och formgivning.
AvLISA ISING
Asymmetri, naturmaterial med patina, vatten, stenar, mossa, och formklippta växter – det är några av ingredienserna som ger en japansk känsla i trädgården. Ändå är känslan inte helt enkel att sätta fingret på. Vi talar gärna om den japanska trädgården som om det bara fanns en typ, men i själva verket finns det många olika. Japans 1500-åriga trädgårdshistoria sträcker sig mellan väldiga palatsträdgårdar till minsta tehusträdgård, från karga zenträdgårdar i sten och grus till Kyotos yppiga mossträdgårdar. Men gemensamt för dem alla är deras förmåga att fånga naturens innersta väsen i förenklat destillat.
Det låter kanske komplicerat och kravfullt, men här finns många användbara idéer och element att influeras av i den egna trädgården. Börja hellre med en liten japanskt inspirerad yta: en särskild utsikt från fönstret, en innergård eller ett slutet atrium. Japanerna är mästare på att skapa en illusion av rymd på liten yta. Genom att exempelvis använda växter med mörka färger i bakgrunden av en viss vy och större, ljusare växter av samma slag i förgrunden, kan man ge ett intryck av betydligt större djup och få mer distans till andra element än det i verkligheten är.
Oavsett stil består de flesta japanska trädgårdar av ett antal grundelement: Stenar, grus och sand, vatten och ibland en bro. En grundläggande skillnad är attityden till växterna. Medan vi intresserar oss mycket för blommor, lägger japaner större vikt vid bladverk och trädgården som en sammanhållen bild. En japansk trädgård ska vara vacker året om och basen består av buskar och träd, främst vintergröna. Enligt traditionen ska det gå sju vintergröna träd på tre lövfällande. Kombinationen ger trädgården en tidlös bas och samtidigt variation över året.
ÅRSTIDENS VÄXLINGAR
På samma vis används blommor snarare som accenter för att betona årstidens växlingar, som ett körsbärsträd som blommar över på några dagar eller höstens röda löv innan de faller till marken.
Skönheten i det flyktiga, mono-no-aware, är ett centralt begrepp i japanska trädgårdar som det är väl värt att beakta även här.
Marktäckare ersätter den västerländska gräsmattan och får breda ut sig bland trampstenar
