Leva med naturen

2 min läsning

Det vilar ett romantiskt skimmer över ordet månskensbonde. Men att leva med djur på en liten gård kräver också att man kan hantera andra sidor, som att slakta och stycka djur. För Petra tog det tid att komma över spärren, men numera gör hon jobbet själv, med stor respekt för livet.

AvPETRA ASCHBERG

Familj: Richard, vuxna barn, bonusbarn och barnbarn
Bor: På en liten gård utanför Nynäshamn i Sörmland
Gör: Frilansskribent
Odlar: Massor av grönsaker till husbehov, på friland och i växthus
Djur: En blandad hönsflock, roslagsfår och bordercollieblandisen Poppe och dansk-svenska gårdshunden Pyret.
Instagram: @lillabondelivet

Äldrig trodde jag att jag skulle kunna avliva en tupp, än mindre skicka lamm till slakt, trots att jag har lärt mig att göra det sedan jag flyttade ut till min lilla gård på landet för drygt tio år sedan. Numera känns det till och med naturligt, men det är ändå lika jobbigt varje gång, och faktum är att det ska vara skitjobbigt och det är viktigt att det är skitjobbigt, för det handlar ju om levande varelser. Men man måste också förstå att slakt ingår i djurhållning – vill man ha lantbruksdjur, om så bara till husbehov, så innebär det att man måste kunna döda djur, oavsett om det är för att få kött, för att djuret är sjukt eller som häromdagen när vi tog bort några ungtuppar som slogs och bråkade i hönsgården.

De första åren tog jag hjälp av vänner och bekanta, men nu slaktar och styckar jag tupparna själv och lägger i frysen i väntan på att de ska bli världens godaste Coq au vin. I samma frysbox, bland egenodlad selleri, tomater och bönor, ligger också lammstekar och kotletter från våra egna djur. Det fina med det är att när vi äter kött så vet vi att djuren haft ett gott liv långt från djurindustrin. De har fått ströva fritt och beta grönt gräs, de har fått växa upp med sina mammor, de har fått sova ute under stjärnorna och uppleva sol, regn och snö. De har dessutom hållt våra marker öppna och artrika och bidragit till kretsloppet här på gården. Något som inte minst är viktigt för mig, eftersom jag drivs av tanken på att det ska finnas en balans mellan växter, jord och djur på en gård. Jag vill inte behöva åka till plantshopen och köpa gödsel i plastsäck till mina grönsaksodlingar, jag vill ha en mångfaldsträdgård där det råder jämnvikt mell

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar